Mariann Sandvall Webb

Jag funderar på att skriva på en Blogg i stället. Meddelar i så fall. Vi håller på att lista ut vilket som är det bästa, billigaste och lättaste sättet att kommunicera med omvärlden på vår jorden-runt-resa. Kanske skapar vi en blogg som vi alla tre kan kommunicera med våra vänner på. Den kommer i så fall att vara på engelska.

Spännande att läsa kommentarer som ni skriver. Jag är lite spänd på att lista ut vem NILS är. Vem av er är det som skojar med mig?

I veckan har jag haft en ridlektion. Min häst hette: Dipped in Chocolate eller som hon kallas "Brownie". Brownie är gammal och trogen, om ni förstår vad jag menar. Hon gjorde bara det hon måste och skrämde inte någon ryttare. Så det var en säker häst att sitta på. ( tråkig var bara förnamnet) men det sa jag inte till henne. Kul att sitta på en häst igen after så många år. Vill inte att något skall hända inför vår resa så jag tar det långsamt. Nästa vecka skall jag dock få en "levande" häst sa min tränare. Längtar redan.

Allt flyter på. Hösten har kommit till Richardson. Kallt. Är inte van vid kylan. Måste nog skaffa mig en varm jacka.

Måste bestämma mig om jag skall åka till New York i december. Måste köpa biljett. Times Square, Frihetsgudinnan, Rockefeller Center och ....... Allt hänger på om jag får förlängt uppehållstillstånd, annars måste jag lämna landet innan den 1 januari. ( för att sedan vara i Fort Lauderdale den 5 januari) Hur kul är det att jaga runt på det viset. Håll tummarna!

Texas flagga vajar stolt i vinden på Ranchen.

Här är Elenas tre tjejkompisar. De har varit vänner sedan lekis. De firade Elenas födelsedag på ranchen i fredags. Det var ganska kallt. Ett dopp i jaccuzzin,DVD och massor med godis. Pizza naturligtvis. Vad vore ett besök på en ranch i Texas om man inte fick en ridtur på en av hästarna. En snäll häst, MaryLee och en western sadel sedan var alla fyra nöjda.  Elena är tvåa från vänster.

Idag har det ater visat sig ett vi har en hostlik arstid i Texas, /Det ar lite svalare och regnet hanger iluften.

Igarkvall sag vi CMA Country Music Awards. Det marks att vi ar i Cowboy Country. Skall kopa Wrangler jeans och boots och borja rida igen.

Imorgon ar det fredag. Veckorna gar fort. Jag ar lycklig och tackar min lyckliga stjarna att jag ar dar jag ar och att mina barn mar bra. Varje dag ar en gava och det tackar jag for.

Snart  ar det lordag och da skall vi ga och se Elton John. Hoppas att han levererar for biljetterna var inte billiga.

Aterkommer med mera.

TGIF!

Nu har jag antligen kommit in pa min sida igen. Det har varit en evig lang korrespondens mellan supporten och mig. Det ar en kille som arbetar pa sin fritid och han menade att han inte hade tillrackligt med (fri)tid. Ja ja

Livet rullar pa. Hosten har kommit till Texas. Att bada i en ouppvarmd pool ar nu inte att foredra. Sista dsgen jag badade var sista oktober. Det ar svaaaalt. Men vi varmer upp jaccuzzin. Det ar som en svensk host. Vissa dagar kallt och regnigt. I helgen har det varit underbart solsken och kanon vader.

Vi var i Canton. Dar haller de en marknad varje helg som kommer fore den forsta mandagen i manaden. Det lar vara USAs storsta marknad. Vi gick runt i tva dagar men sag bara en del av denna enorma marknad. En del var som affarer, en del var som loppmarknad och en del var djur. Blev foralskad i en engelsk bulldog valp. Helt underbar. Lugnt och fint, Mariann. Inga husdjur!

For en vecka sedan rakade jag trampa pa en skorpion. Som val var sa var den halvdod och jag var snabb. Den lag pa rygg och "sprallade" jag kande hur det kittlade ( var barfota) och hoppade undan. Jag blev sa radd sa jag madde nastan illa. Vi googlade och kom fram till att jag nog inte skulle do pa direkten.

Igar var jag uppe i sadeln igen. Har inte suttit pa en hast pa manga ar. Igar kvall sadlades Merrilee och jag "kastades upp". KUL! Kanske western ridning ar min grej. Jag kanske inte skall stodda upp mig, det var i en round-pen sa jag var ju ganska bergansad och Merrilee ocksa. Kanske darfor det gick sa bra.

Vi har fatt de visum som behovs for var resa. Nu ar det bara mitt forlangda uppehallstillstand som jag vantar pa. Om jag inte far stanna de extra 4 dagarna tills jorden runt resan den 5 januari sa maste jag lamna landet den 1 januari. Aker till Grand Cayman islands ( UK) och hoppar pa baten dar. Forsta stoppet. Hall tummarna att jag skall slippa det.

I fredags var det sjukdag i vart hus. Ingen elev, ingen undervisning.

Halloween kom och gick. Vi delade ut massor med godis och massor med sota ungar "trickade och treatades". Kul!

Skall skriva upp min inloggning nu sa det inte blir fler intermezzo och uppehall.

Hoppas att bi kan gå och se filmen om "SECRETARIAT" En fantastisk film om att lita på sin instinkt och våga satsa. Jag visste hur det skulle sluta ändå var jag så spänd på att se filmen. Mrs Tweety var underbar. Klok och stark i en värld av män stog hon på sig och litade till sin häst och vad de skulle åstadkomma. Hon stog stadigt förankrad och allt hon ösnkat slog in.

Se filmen om du gillar hästar och vill få inspiration till att våga!

Nu är det helg igen. Varken hundar eller människor har gästat oss denna vecka. Lugnt och vilsamt. Att veta vem man möter i köket på morgonen är ganska skönt.Men det är spännande att möta och lära känna alla nya individer som dyker upp här.

Förra veckan lärde jag känna Norma Jean. En kvinna i 70 års åldern som flyttat till Texas efter stormen Katrina i New Orleans. Hon förlorade, som så många andra människor, sitt hem i stormen. Allt försvann. Taket blåste av huset. Regnet öste ner. Förstörde allt inne i huset. Hon fick pengar genom försäkringar och fixade huset., men det räckte inte till nya möbler.  Hon fick en madrass och sov på golvet. Mar`Sue fick kontakt med henne, när hon ringde och anmälde sig att "hjälpa till". Eftersom det var brist på så mycket och försäkringar inte täckte en stor del av det som behövdes, så blev många "faddrar" åt behövande. Norma Jean var en av de som Mar`Sue blev fadder till. Norma Jean kom i det första skedet till Ranchen och bodde där ett tag. När det lugnat ner sig och den värsta chocken lagt sig, åkte hon tillbaka till New Orleans och sålde sitt hus. Hon bor nu i ett litet samhälle,  nära ranchen, i ett eget litet hus. När jag hör henne berätta om hur det var, när Katrina drog fram och hur mångas liv slogs i spillror, så tackar jag Gud att människor som Mar`Sue finns i vår värld. Godhjärtade och givmilda. Redo att dela med sig av det hon har.

Att lära Norma Jean öppnade mina sinnen för hur lycklig jag är. Jag har ett hus, som förhoppningsvis står kvar när jag kommer hem. Trygghet är ett hem, tak över huvudet och mat för dagen. Goda vänner är också nödvändigt, de blir guldkanten i tillvaron.

Dagarna går fort här i Texas. Vi har alltid många gäster, människor såväl som hundar. Grannarna åker på semester och hundarna bor hos oss. Det är en otrolig fart på gästrummet. Mångasom övernattar. Det är alltid lika spännande att se vem som kommer på besök. Finns det hjärterum, finns det stjärterum. Och det är verkligen sant här.

Jag spenderar mycket tid framför datorn. Vi söker visum till de olika länderna vi skall besöka. Min situation är ju lite olik de andras. Jag är svensk medborgare. "Resident " i Sverige men på besök i USA utan någon adress, i mitt namn, samtidigt vill jag att de skall skicka svaren på mina ansökningar om visum, till mig här i Richardson. Inte mångavisa applikationer som har den varianten att kryssa. Men det skall nog gå bra ändå. Alla länder är klara, utom Indien.

Jag och Mar`Sue tittar på vår res-rutt och kan knappt fatta att vi skall snart ge oss ut på böljan den blå i 3 1/2 månad. Vårt största problem är att vi inte får ta med så mycket bagage. Det är gränser på tyngden även på kryssningsskepp. Vi får köpa på vägen. Det är kanske roligare. Ni som inte tittat på resrutten, googla Holland America och leta upp worldcruise som avgår från Fort Lauderdale den 5 januari och återvänder 26 april. Det är alldeles ofattbart.

Jag måste erkänna att jag längtar hem då och då. När jag får små brev och kommentarer hemifrån så hugger det lite i hjärtat. Saknar er också, och ibland tänker jag att jag kanske kan smita hem ett par veckor och hälsa på. Men då vill jag kanske inte åka tillbaka hit. Saknar mina söner, mina syskon och min mamma, vänner och kollegor och barnen i skolan, sist men inte minst. 

Jag glömde att skriva JAG HAR VARIT HÄR I TRE MÅNADER.Tiden går otroligt fort. Kan inte fatta att man kan ha det sä här bra. Hur skall jag kunna anpassa mig till min verkliga vardag hemma i Sverige?

Hej igen

Det blir inte så många inlägg när dagarna flyter på som vanligt.

Jag håller hårt på vanlig svensk smalmat nu. Det är fisk, kyckling, grönsaker, frukt och vatten till maten. Inget mer Drive thru snabbmat. Det är inte bra för kläderna krymper automatiskt i garderoben, av någon underligg anledningen. Promenader varje dag, 30 minuter i rask takt.

Igår tog jag bilen,en underbar Lexus, som går som ett litet spjut. Skall ta ett kort på den och lägga in så ni får se. Sagt och gjort. Med kartan i högsta hugg startade jag bilen och backade ut. En halvtimma senare var jag på det shoppingcentra ( som enligt amerikanska mått ligger "just up the road") Skulle shoppa loss. Alldeles ensam, hela dagen. Hittade inte något att köpa. Utom en dröm i havsgrönt/blått men den skulle kemtvättas. Inget för en jorden runt resa. Men den var såååå vacker. Kanse skall jag åka tillbaka och ta en titt på den igen.....

På vägen hem bestämde jag mig. Ta 75 söderut och kom hem snabbare! Sagt och gjort plötsligt befinner jag mig på en femfilig, i min riktning, freeway. Lite svettig i handflatorna måste jag erkänna att jag var. Efter en stund så satte jag på radion och njöt av mitt tilltag.

Jaha, man är alltså inte så gammal. Än finns det saker att lära sig. Jag har just lärt mig köra på amerikanska freeway 75 south!

Jag undrar om detta är hösten som gjort sitt intåg över Texas. Inatt har det åskat ( och blixtrat ?). Drog täcket högt över huvudet och fortsatte sova. Vaknade vid 8:00 och då öste regnet ner. Det är som en vanlig svensk höstdag. Tänk att regniga dagar är likadana över hela världen. Kanske inte lika kalla. Skall se om det går att bada i eftermiddag.

Håret är slingat och frisyren är lite "poppigare". Behövde lite uppfräschning enligt frissan. Sagt och gjort. Idag skall naglarna målas, hos Lee´s nails. Skämmer bort mig lite, när jag ändå håller på. Efter det skall ponnyn, Buck, badas. Lite dålig timing men det skall ju också göras. Han har fått någon sorts svamp på benen och upp på halsen och huvudet. Får se hur naglarna håller efter schamponering och allt vatten.

Resan runt jorden är klar. Vi reser från Forth Lauderdale den 5 januari och kommer tillbaka till Forth Lauderdale den 26 april. Vi reser med Holland Amerika. Fartyget heter Amsterdaam ( tror jag) Nu skall det skaffas visum och tas sprutor. Garderoben skall uppdateras. Ja tänk vad vi kommer att  uppleva. Över tre månader till havs ( stiger dock i land på massor av platser) Kommer nog att gå som en sjöbuse när vi stiger iland den 26 april.

Jag är såååå glad varje dag jag vaknar och njuter av min vistelse och mitt år här. Får distans till mitt annars så vardagliga liv. Nästa vecka har jag varit här i 3 månader. Tiden går fort när man har roligt.

Långhelg på ranchen. Stannade till måndag middag. Där är så helt fantastiskt underbart lugnt, avslappnande, rofyllt och energigivande. Svårt att åka därifrån. Grannfamiljen inne i "stan" kom ut på söndagen ( en timmes bilfärd söderut) med kastruller och grytor. De bjöd på lunch. Första gången i mitt liv som jag ätit hemlagad indisk mat. Maken är från Indien, och en fantastisk kock. Vi åt någon sorts grön, lins-korvgryta med spaghetti och kaninkött i tomatsås. Helt fantastiskt gott. Frun är från Frankrike. En härlig internationell söndagsblandning. Helt underbart vackra barn ( tre stycken)

Annars var det hundar, katter och hästar hela helgen. Vin och poolen, naturligtvis.

Inga ormar i poolen denna helgen Gunilla!

Ikväll blir det Robin Hood på DVD.

Har fått kontakt med min/vår kusin, Debbie. Vi förlorade kontakten för 20 år sedan, när jag flyttade till Sverige. Hon bodde då i Los Angeles. Genom kusin Lars och moster Gerda, i Danmark har jag nu lyckats lokalisera henne. Hon är gift med Mark och de har tre söner. Vi skall pratas vid på telefon och jag vill så gärna träffa henne. Så nu måste jag planera en resa till Californien. Tristare saker kan man vara tvungen att göra. :o)

Jaha efter massor med oro och försök att rätta till min "status" i de amerikanska datorerna hos "gränspoliserna" så har jag lyckats. Skam den som ger sig!

Hade "tid" hos immigrations i Dallas 10:30. Nervöst! Träffade rätt dam i luckan, efter noggrann säkerhets kontroll av både kropp och väska. Under sina 20 år på sin post hade hon aldrig träffat på någon, som inte ville vara "resident" utan bara turist. Det är alltid tvärtom. Supervisors och kollegor om för att deltaga i denna otroliga företeelse. Jag blev edsvuren och lovade dyrt och heligt att det uppgifter jag lämnat var korrekta osv. 1 1/2  timma senare lämnade jag denna "federal Building" med den amerikanska fanan vajande så vackert bakom mig. Lycklig att bara vara turist i detta landet.

Nu behöver jag inte råka ut för några otrevliga gränspoliser som undrar varför jag är både turist och resident.

Nu undrar jag bara hur Brandon och Emely har det på Bali???? Inte ringer man mamma när man landar på Bali med sin älskade flickvän?????Å andra sidan, varför inte? :o)

Bada, bada, bada.

Det är eftermiddag och vi börjar tänka på att åka tillbaka till "stan". Plötsligt så plaskar det till i poolen. En meterlång grönaktig orm simmar under vattnet. Vi stirrar förlamade och är glad att vi inte själva är i poolen. Den simmar in i "skimmern". Vi får upp locket på skimmern ( med lite skrik och fasa) Där är en groda. Ormen har börjat svälja grodan! Grodan sprattlar med sina bakben och försöker komma loss. Ormen har ett stadigt tag om grodan huvud. Vi visste inte vad vi skulle göra. En slag med en käpp på skimmerns kant och ormen släppte taget och grodan hoppade lyckligt iväg. Titta noga på bilden så ser ni två gula ränder, det är ormens huvud. Den hade två vackra gula ränder på varje sida på huvudet. 

Idag är det poolen som gäller. Rensa lite ogräs.

Hundar är underbara. Ett tag hade vi 6 hundar inne i huset. Nikki (pudel, inneboende) Orio ( pomeranian, familjens) Frosty "slädhund" familjens), Kisses ( "healer"nyligen adopterad), Honey ( Golden, gästande grannhund) och Humphrey ( pyreneer, gästande grannhund) .Humphrey luktar som en gammal sopstation. Han har tovor som man ser på hundar som är vanvårdade sedan 10 år. Stor är han med. Sagt och gjort nu skall Humphrey snyggas upp. Fram med vattenslangen och en flaska hundschampoo. Våt och med massor av shampoo tycker Humphrey att detta inte är så roligt. Sliter sig och rullar sig i leran i hästhagen. Nu ser han ut som en levande kladdkaka. Med pizza, lock och pock så är han snart infångad igen. Vi ger honom lugnande och fortsätter. Med Humphrey halvt i dvala kan vi gå loss med sax och karva loss tovorna. Tre timmar senare, en blödande bröstvårta ( svårt att se genom alla tovorna) nybadad och luktar gott, sover Humphrey på golvet inne i huset och snarkar. Han är vit och fin.

Snabbt bestämde vi oss för att sticka till Ranchen. Ner med lite kläder och iväg. Det var mörkt och det är små krogiga vägar den sista biten. Men det gick bra.

Jag älskar gästhuset. Det är så lugnt och skönt.

Här regnar det som om himlen var öppen. poolen svämmar över. En liten bäck strax bakom huset, forsar fram och stiger för varje minut. Lite skrämmande att se hur snabbt det förändras. Nyheterna på TV visar hur folk evakueras inte långt ifrån där vi bor. Familjernas bilar är under vatten och vattnet är upp till takrännorna. Snacka om vatten-skador. Ingen hann reagera.

Plötsligt började stadens alarm att tjuta. Ni vet kl. 15:oo varje första måndag i månaden. In i garderoben. Tornado varning. Där satt vi och kramade kuddarna och fnissade. Nu är kl. 21:15 och det har varit TV sändningar och en 19årig tjej drunknade i sin bil. Annars är det mest byggnader som tagit skada. Kära nå´n. Då har man varit med om det också.

Det har inte hänt så mycket sedan vi kom tillbaka från Arkansas.

Vi har försökt följa hurrikanen Earl, men den drog norrut längs östkusten. Det var massor med människor tvångsevakuerade fån Florida, men Earl bestämde sig för att skona det området. Lite förödelse längs turistområdena, speciellt nu i bästa turistsäsongen. Labor day weekend. Sista helgen på sommaren.

Själv har jag det bra. Earl gav mig ett migrän anfall som gjorde mig sängliggande halva fredagen. Men sedan var det full fart igen. Temperaturen har sjönk ( Earl) och det är svalare att hoppa i poolen. Undrar hur länge jag kan bada?

Är ensam hemma denna helgen. De andra är på ranchen. Jag och två hundar och alla dörrar låsta. Lite rädd är jag allt.

Vår jorden-runt-resa har börjat ta skepnat. Fort Lauderdale till Lort Lauderdale. Hoppas att allt faller på plats. Skall söka visum till de länder som så kräver det. Om inte, så kommer jag kanske hem igen. Så håll tummarna så slipper ni mig.

Saknar hösten. Frosten på rutorna. De sista svamparna.  Vad har tagit åt mig. ;o)

Jag stormtrivs.

Solnedgång påväg hem till Texas.

Lyckliga efter en härlig morgon i det svala Arkansas vädret. Flickorna red på de böljande fälten och vi vuxna satt under ekarna och njöt. Kan livet bli mycket bättre än så här? Tror att lycka finns i det enkla och frisk luft, hälsa nära och kära är någo som räcker långt. Jag har inte mina allra käraste här hos mig, men de är med mig i tanken hela tiden.

En lycklig tjej.

Härlig frukost. Mätta och belåtna hoppade vi in i bilen och körde till Wildlife Safari utanför Bentonville. Här kunde vi klappa kängurur, grisar, kor, getter, apor, kameler och apor.

Det som jag blev alldeles betagen i var två lejon ungar. Vi fick lov att hålla dom i famnen. Den som jag höll tyckte inte att det var jätteroligt men skam den som ger sig sa jag och höll i honom.  När vi gått igenom den biten av safarin så hoppade vi in i bilen coh körde igenom området där fönsterrutorna skulle vara upprullade. Men det gick inte alltid. Vi bröt mot reglerna ibland.

Underligast var nog en zorse, En korsning mellan en zebra och en häst ( horse) De går att rida in och användas vanlig ridning precis som en häst.

men allra sötast var lejonungen.

A zorse.

Behöver kanske inte åka till Australien?

Den sötaste lilla lejonunge jag någonsin hållit. Den enda!

Det blev inte en stillsam helg ensam hemma. Packade väskan och hängde med Mar`Sue och Elena till Arkansas för att besöka vänner. Här är svalt och härligt. Presic som hemma, gröna träd och härligt klimat.

Jag körde! Det var inget att tveka på. KÖR! Det var nog det bästa annars hade jag nog bara fortsatt tveka och skyllt på att det var för mycket trafik.

Vi körde norrut genom Oklahoma. Det är Cowboycountry om något. Hit skulle jag kunna flytta.

Har varit på en utställning downtown Dallas. Bodies! Gå in på www.bodiestheexhibit.com Fantastiskt. Riktiga kroppar som de behandlat så de består. Blodomlopp, mat-smältning, lungor, hjärtat, skellett och muskler. Foster. Jag är fortfarande tagen av vad jag sett och lärt mig. Helt otroligt. Tänk om skolbarnen kunde få se detta när de lär sig om kroppen. Det är inge för de som har en "weak stomach". och lätt blir illamående. Om utställningen kommer till en sad nära dig så måste du se den.

Så roligt att läsa kommentarer från nära och kära. Undrar vem Nils är???

Önskar alla en härlig skolstart med frukost och alla kompisar som träffas igen. Hoppas på goda vindar så ballongerna flyger iväg långt, lång bort.

Speciellt önskar jag Preston en bra dag. Puss på födelsedagen!

Älskar dig!

Är det någon som vet om jag kan lägga upp ett album till som vänder sig till t.ex. en grupp ( Skolbarnen)? (+) Lägg till album verkar vara bara bilder????

Hör av er i så fall

Idag blåser det i träa!

Härligt med lite vind i håret. Det varnas dock för fortsatt värme.

Igår var vi ute i "trafiken" hela dagen. Det var ingen rea på Saks Fifth Avenue. Inte konstigt att de inte säljer något. Hela affären är full av biträden och inga kunder. Så inte myvket pengar spenderades av oss heller. Lite smått och gott så vi inte tappar "tråden"

Ett helt område är uppkallat efter min yngste son PRESTON!  Gator, torg och byggnader.

Vi hamnade hos Cadillac bilförsäljaren. Där var det driv efter den rika kvinnan som skulle titta på ny bil.;o) det var inte mig de jagade men vi blev behandlade som köpare. Bjöds på något at dricka och chefen kom för att hälsa innan vi körde därifrån. Skulle nog kunna tänka mig den röda SUVn

Det händer inte så mycket nytt här. Varmt, stallet, poolen, shopping och grillen.

Idag fyller Lalla år. Grattis!

Svårt att vara hemifrån när nära och kära har födelsedagar. Brandon, Lalla, Preston och sedan storasyrran.

Lätt att vara hemifrån när alla börjar jobba igen. Själv planerar vi som mest inför vår jorden-runt-resa. Visum som skall sökas och sprutor som skall tas. Huannemej. Inte lätt att behöva slita så! ;o)

Här är det lite av Stieg Larsson feber. Böckerna finns på hyllorna i affärerna. Då sträcker man lite på sig och stöddar upp sig. Han och jag, Sverige!

Det är så roligt att läsa kommentarna som ni skriver.

Saks Fifth Avenue stänger en affär i Dallas på lördag, så imorgon skall vi se om vi kan fynda lite kläder. Vi har kanske inte ens råd att handla på uförsäljningen. Försöka duger.

Idag har det regnat lite. Vi hoppades på mer men det blev inte så. Dagarna flyter på och vi förbereder oss på att skolorna startar här den 23 augusti. Precis som hemma.

Elena ponny har fått någon slags klåda/utslag/svamp av värmen så nu skall det tvättas och smörjas. Det är inte lätt när det är så varmt att bli av med någon som orsakas av värme. Stackarn han kliar sig hela tiden.  Tur att man är hästvan.

Jag tänker på er som börjat jobba och att jag har det så fantastiskt. Jag skattar mig lycklig.

Vi är hemma igen. En lååååång dag. Vi körde hela dagen för vi ville hem. Två veckor på Roadtrip. Vi var trötta och inga rena kläder i resväskan, så det var dags att komma hem. Trötta men glada att vi inte råkat ut för några missöden är vi nu på väg i säng. Bilen är urpackad, tvättmaskinen är igång. Vinet är upphällt och vi sitter i jaccuzzin. Mmmmmm Livet är härligt.

Vi kom iväg sent från Santa Fee, så vi hann bara till Tucumcari. Det är en liten håla som hade en pizzeria som var öppen, annars hade vi fått svälta. Inga foton, detta är en stad som man lämnar snabbt.

Hamnade i Santa Fee new Mexico. En turistfälla av stora mått. Vi tog in på Hilton, de tog emot hundar. Nikki, en lien svar pudel hamnade med oss från Tucson. Skall bo hos oss i Dallas i några månader.

Vi fönstershoppade på kvällen. En underbar liten stad med många dyra affärer.

Nästa dag låg vi vid poolen. Sedan kollade vi vad vi "shoppat" kvällen innan. Mitt fynd var en jacka för 3,750 dollar. nej jag köpte ine den. Men den var snygg!

I en kyrka finns en trappa som är skuren ur ett stycke trä. Inga spikar eller skruvar. (Räcket är för sig) Trappan har varit med i programmet "Olösta mysterier).

Två orginal utanför ett Café.

Här är vår teepee.

Mar`Sue och Elena kom och hämtade mig i Scottsdale Vi började köra norrut igen. Kom till Fountain Hills. Där stannade vi i två timmar. Tittade på världens högsta fontän. Lekte i splash parken. Blev genomvåta.

Körde genom Payson. Det är underbar med höga berg och djupa dalar. Här är det mycket svalare.

Vi körde till Holbrook. Efter lite letande hittade vi ett hotell.

Jag syns knappt. 330 feet upp i luften.

Skrothäst i Fontain Hills.

Genomvåt, men sval!

 

Jag spenderade dagen med Penny och hennes "mellanson" Erik i Flagstaff. Penny skall köpa "a second home" för att komma undan hettan i Scottsdale på sommaren. Vi åkte runt med mäklaren och tittade på många hus. Det blev ett bud på en mysig stuga med härliga utrymme och plats för många. Nu gäller det att hålla tummarna och se om säljaren antar hennes bud.

Vi åt lunch på en mysig Skidbar inne i Flagstaff.  Jättestora hamburgare. Mätta och belåtna var vi tillbaka i Scottsdale vid 19 tiden. Hör och häpna min fd man rignde och ville träffas. Det var inte "läge". Det får bli en annan gång.

 Femfiligt i Scottsdale!

Penny och jag i Flagstaff.

Ännu en sovmorgon! Frukost. Shopping. Poolen. Det är lika skönt att hoppa i poolen, vare sig den är i Dallas eller Scottsdale.

Nu skall vi titta på The Nanny. Den är populär bland vännerna här.

Imorgon bär det av till Flaggstaff. Penny skall titta på ett "second home".

Här är det två trötta medelålders damer som fortfarande fnissar över missödet igår. Vi sov länge, åt frukost och sedan bar det iväg. Körde förbi fd svärmors fd hus( försökte ta ett foto), mitt gamla hus ( tog inget foto) de minnena har jag inombords och det är så jag vill minnas huset där mina barn startade sina liv. Min gamla arbetsplats vid Fashion square, helt förändrat. Allting är så stort. Gatorna som var två filer är nu sex filer. Nya höga hus, "då" fick inga hus vara högre än tre våningar.

Ja tänk vad som händer på 20 år. Många av våra gamla tillhåll finns kvar. Baren, restaurangerna, Country Western dansstället, favoritshoppingaffären, parken dit vi gick när barnen var små. Som ni anar så fylldes ögonen med tårar. Jag ville så gärna till Sverige, men jag undrar ändå hur mitt och mina söners liv skulle ha tett sig idag om vi inte rest till Sverige.......

En bild på Sphinx Date Ranch. Här kan man köpa de bästa dadlarna i hela världen. Stora härliga Medjool daddlar.

Jag blev hämtad av min vän Penny, vid 11:30. Hon var sig precis lik efter 20 år. In med väskorna i bilen och iväg. Att vi pratade i mun på varandra behöver jag väl inte skriva. Nästan framme i Tempe säger Penny: Något är fel på mina däck. Vi stannar till på väggrenen. Punktering. Ute är det 110 F. Där vi stannade var ett kors, minne från någon som dödats. :0( Highwaypatrol kom lyckligtvis och stannade. Han kallade på highwayservice. Så nu skall detta fixas. Inte! Inget reservdäck utan något sorts fyllnadsluftlagare. Mitt i allt lägger batteriet av så denna meckapär fungerar inte. Det rings efter bärgning. Då har vi varit ute i hettan i 1 1/2 ´timma. Jag börjar få stickingar i armarna, sedan i benen. Fattar ingenting. Plötsligt börjar min fingrar och tår att krampa. Jag mår illa. Plötsligt ruschas jag in i servicemannens luftkonditionerade bil och de häller i mig vatten. Jag håller på at få solsting. Jag trodde faktiskt att de skulle behöva sätta upp ett kors till vid vägkanten. Jag hade nog överhettat om vi inte fått hjälp. Det var otäckt.

Bilen bärgades ochvid 19 tiden på kvällen var vi hemma i Scottsdale. Trötta men fnissade över missödet.

Punktering höger bak. Stor spik drogs ut.

 

En 20 årings minnesplats med en solblekt nalle.

 

 Highwaypatroll med pistolen i hölstret.

 

 Servicemannen med bilen som "räddade" mig.

 

Dagarna flyter ihop. Poolen, glassen, kylda drycker, giftshopen, datorerna och trevliga lata dagar.

Solar nu under Mesquite träden. Inte bra att ligga och steka sig i direkt solljus hela dagarna. Det enda är att träden har stora torra frökapslar som ser ut som brytbönor. De rasslar när de ramlar ner. Det är otäckt när de träffar en. Låter som skallerormar.

Nikki är den 13 år gamla pudeln som vi skämmer bort. Vi vill inte att han skall sakna husse, Tom, alltför mycket. Häromkvällen beställde vi roomservice för Nikki. Beef tenderloin! Inte dåligt. Nikki slickade sig om nosen och gick och la sig mätt och belåten.

Vi åt en härlig middag på Flying V restaurang . Lax! Mums filibabba! Solnedgång över de kaktusklädda bergen bakom hotellet var inte dålig. Synd att jag glömde kameran på rummet.

Är fortfarande i detta paradise. Sol och värme! Kan det bli förmycket? Inte än i alla fall.

Igår kväll efter en underbar middag på rummet, vi var trötta, så gick vi till poolen vid 21:30. Hoppade i jaccuzzin, efter att vi sanerat den från "flugfän! Härligt! Är allt underbart här eller är det jag som är lätt att glädja. Lite av båda delarna. Efter mina år som lärare behövs inte så mycket för att förgylla min vardag. Fast nog saknar jag skolstarten, ballonguppsläppet och alla barnen. Kollegorna också!

Pratade med min "gamla" vän Penny. Äntligen skall vi träffas igen efter 20 år. Hon hämtar mig fredag och sedan bär det av till Scottsdale.

Jag sitter ånyo med det trådlösa nätverket, som är gratis i lobbyn.

Igår eftermiddag var det det poolen för hela slanten. En stor pool, en jaccuzzi som var badkarsvarm och en iskall, med vattenfall. Härligt.

Åt middag igen på "promenaden", det är där man får äta om man har hunden med sig. Och vi har ju Toms hund, Nikki, med oss på hotellet. Hamburgare för Elena och sallad för mig. Nikki fick leftover hamburgare.

En liten gecko ödla kom på besök utanför vår terass i morse.

Vi anlände igår till Tucson, Arizona. Här är det varmt, men en torr värme. Det känns inte lika varmt som i Texas.

Vi bor på Loews Ventana Canyon Resort. Ett helt undebart hotell. Härliga stora rum, badkar med plats för flera, stor pool, dammar med koy (ser ut som stora guldfiskar) härlig utsikt över Tuscon och de vackra kaktusklädda bergen bakom hotellet.

Vi spenderade dagen med att springa ärenden åt Tom, Mar´Sues bror, som skall opereras imorgon. Han är paralyserad från midjan neråt efter att han blev skjuten i ryggen för 30 år sedan. Tragiskt att se våldet i Amerika så nära. Hans liv togs ifrån honom den dagen.

På kvällen åt vi middag med Carl, den andra brodern, på Sweet Tomatoe. Helt underbar salladsbar där man serverade sig själv. Jag njöt och åt mig proppmätt.

Tillbaka på hotellet stöp vi i säng.

Fiskarna (Koy) slåss om maten som vi slänger i åt dem. De kan bli upp till en meter långa.

Vaknade i Las Cruses, åt en enkel frukost och sedan bar det av mot Arizona. Det är långa långa långa vägar genom öknen. Vi stannar ofta och Mar´Sue får vila, vi har med oss mycket vatten så vi inte törstar.

Vi har köpt lotter där vinsten är 86 mill. dollar. Om jag vinner så skall vi dela. Staten tar nog hälften.

Skall kolla min kamera och ladda upp några bilder från bilresan.

Interstate 10

 

Varningsskylt på en rastplats.

 

Prickly pear cactus.

 

Hej och hå.

Vaknade på Holiday Inn i Pecos. Åt frukost och sedan bar det av norrut mot Carlsbad Caverns precis innanför gränsen till New Mexico. Det var öken,öken och mer öken. Vi anlände, köpte biljett och åkte ner 70 våningar med hiss i undejorden. Googla och se! Det var grottor som fick oss att tappa andan. Vi var stumma. Hyrde hörlurar så vi kunde bli "guidade" i egen takt. Utanför flög fåglar som såg ut som gamar. Jag nästan duckade.

Från Carlsbad Caverns körde vi söderut mot Texas igen och vidare till El Paso, som vi försökte undvika på grund av närheten till Mexico. Drogrelaterat våld och gångbråk. Vi tog oss förbi där, men hamnade i ett helt otroligt oväder. Vi såg ingenting. Bilarna körde med varningslamporna på, men ingen vågade köra av vägen och vänta tills det slutade regna. Blixtrar och dunder!

Kom fram till Las Cruses ikväll och tog in på hotell, Middag på El Chilitos. En flaska vin i Liqour storen och tillbaka till hotellet. Elena har badat i poolen, och nu är det dags för ett glas vin och sen i säng.

Elena kollade. Ingen täckning på mobilen!

 

Idag fyller Brandon 25 år. Grattis! Roligt att höra din röst, och din Emely.

Vi kom iväg mot Arizona vid 9.00 så slapp vi rusningstrafiken. Långa långa vägar genom öknen. Massor med vindkraftverk i västra Texas. Skriver mer sedan.

Inte så mycket nytt. Har badat, som vanligt, förberett oss lite för resan till Arizona. Shoppat lite mer :0)

Skaffat en egen telefon. Så nu har jag eget nummer. Om vi kommer ifrån varandra så kan vi ringa varandra.

Göran och Gunilla, en kväll med allsång och Lasse Berghagen har jag aldrig upplevt! Anette badar i Ringenäs! Brandon fyller snart 25. Preston 23. Och jag är inte hemma, längtar lite!

Jag älskar att shoppa. Om jag inte måste göra det för ofta. Klockan började ticka vid 14 tiden och nästa gång vi tittade var den 19. Då hade vi bara hunnit med halva shoppingcentrat. Liz Claiborne, Anne Klein, Calvin Klein, Lacoste, Ralph Lauren, Neiman Marcus bl. andra. Affärerna slåss om kunderna. upp till 70% nedsatta priser.

 Sedan bar det av till The Cheesecake Factory! Det blev Fried Zuccini och en sallad! Vi lyckades avhålla oss från cheesecake. Men det var på håret.

Väl hemma vid 21 tiden, var det jaccuzzin som fick oss att varva ner. Mar´Sue sitter i jaccuzzin (100F) jag lögar mig i poolen, som är lite svalare.

En film och sedan i säng. Ahh glömde nästan! Ett glas vin ingick i "nedvarvningen". :0)

Sockarna har små "diamanter" på skaftet. Det är mycket glitter! Kan det vara så att jag faller offer för det ytliga, glitter och glamour? Nah!

Sov länge. Vi skulle gå till en liten cowboy kyrka mitt ute på vischan, men vi missade gudstjänsten.

Hundarna blev sprayade, badade, kammande och genomsökta. Fulla med fästingar. Otäckt många. Tydligen har det inte haft det förut. Så det googlades och lästes på. Sedan bar det av till affären  och det handlades massor av attiraljer för att återställa balansen tre hundar inga fästingar. Det är nog omöjligt,men tapra försök gjordes. Sedan var det: poolen. Just det.

Sedan städades husen och "bomber" sattes ut i alla rummen och sedan bar det av hem till "stan".

God mat och trevligt sällskap hos grannen på kvällen. Elena är på "sleep over" så vi är lediga i ett par dagar.

Imorgon skall vi shoppa! :0)

Hej. Har inte fått hjälp ännu men...

Jag var på Rodeo på Rope in Paradise arena. Julio fyllde år och det var Team roping på schemat. Spännande. De hästarna är kvicka, lydiga och helt fokuserade på sitt arbete. Barnen "ropade" getter som kom ut från fållan genom en grind som öppnade, precis som de stora "grabbarnas"tjurar. Skillnaden var att de barnen inte red. Mycket mat och dricka. Country and Western band! Vi hade kanon roligt , trots värmen.

Har problem med min sida. Återkommer när jag fått hjälp av supporten.

Jätteroligt med alla kommentarer.

Blev av en konstig anledning mörkrädd igårnatt. Texas natt ljud är inte som i Ågarp.

Sansa dig kvinna och somna om!

Golfbilen "dog". Blev hemkörd av en rikgtig texas cow-boy i hatt, boots och stor mustasch. Bilen laddas och körs hem imorgon! En gentleman må jag säga!

Sedan poolen.Massor med fjärilar.

Det är mycket av samma. Poolen, varmt, avkoppling och god mat.

Idag har vi varit i en liten by, Kemp. Där fanns en affär som drivs av en grupp Amish folk. De är Väldigt bibeltrogna och lever ett väldigt enkelt och avhållsamt liv. De hade massor med mat utan tillsatser. Egen tillverkning. Kvinnorna hade förkläde och små "bonnets" ovanpå det strikt uppsatta håret. Ville köpa en "bonnet" men det kändes konstigt att stå där i sommartröja och kort kjol och fråga om de sålde sådana. Så det blev ingen. Men kylskåpet är välfyllt med nyttigheter.

Vi är på ranchen och det är helt underbart. När vi körde hit igår så kom jag knappt ihåg att jag åkt den vägen tidigare. Jetlag! Nu börjar jag orientera mig lite på kartan. Kanske inte så svårt trots allt.

Vi har städat huset och nu är det dags för poolen.

Påfågeln ligger fortfarande på ägg. Hon har legat där över en månad. Det är nog inte befruktade ägg som den stackarn ligger på. Vi får nog "jaga" upp henne.

Inte mycket nytt under solen här. Varmt, vem kunde ana det.

Har planerat lite för hösten. Läst och gjort schema på datorn. Det skall bli så roligt.

Granntjejen, Hanna, har lekt bland Poison Ivy ( Klättersumak) och fick uppsöka läkare. Det är en giftig växt som ger svår klåda, svullnad och stora blåsor. Hon fick kortison och blir nog bättre snart. Kan ta upp till flera veckor. Så nu har jag läst om Poison Ivy på wikipedia. Stackarn! Elena visste att växten var giftig och höll sig undan.

Har köpt en karta och försöker lokalisera mig på kartan.Skall provköra bilen sedan skall jag ge mig ut i trafiken. Först till biblioteket. Behöver bara svänga två gånger. Sen vete katten...

Mar´Sue och jag stannade för rött ljus. solen var bakom oss så vi såg knappt signalerna. En stor SUV såg inte! Från tvärgatan kom en polis. Det var som på TV. Blåljus och sirener. Vi stannade och förklarade att vi knappt såg ljuset. Polisen var förstående. Undrar om hon fick böter.

Nu är det dags för en DVD och ett glas vin. Livet är tufft.

Idaghar vi tagit hundarna på en promenad igen. Det är redan för varmt vid 9 på morgonen,att gå några längre sträckor men det gör vi ändå. När vi kommer hem slänger vi oss i poolen som belöning.

Skönt att jag kan gå in och redigera mina inlägg. Vi var i kyrkan igen idag. Det är underhållning, härlig musik och avslappnat. Byggnaden får hålla 2020 personer och där är nästan så många där. Idag samtalade ett par som är missionärer i Nicaragua. Spännande att höra hur de undervisar,

På kvällen var det middag med movie hemma i soffan, med några kompisar. Debra och Cade ( som vi firade 4rth of July med) kom över. Jag "bakade" brownies. Efter så många bakprogram med Leyla insåg jag att det var lika bra att hugga in. Jag skakade och bakade och bra blev det. Sa dom andra i alla fall.

Broownies med choclate chips och Valnötter.Kolla greppet om vispen! 

Filmen var en bröllopsfilm med George Clooney och Caterina Zeta Jones. Den var  inte så bra men vi fníssade  så nästan rullade av soffan.

Lyckad kväll alltså. Godnatt

Sitter här på morgonen och önskar att jag var på "Kalas" hos Niklas i Halmstad. Hoppas att ni alla har en mysig eftermiddag/kväll. Grattis till 25 år och två dagar.

Skriver kanske mer ikväll.

Idag är det två veckor sedan jag anlände till Dallas. Dagarna flyter ihop och det går i tusen km i timmen. Samtidigt som jag njuter och tar det väldigt lugnt.

Efter en promenad med hundarna, ett dopp i jaccuzzin och en snabb lunch for vi ivägtill Northpark shoppingcenter, Där fanns affärer som Cucci, Ed Hardy, Hugo Boss, Cartier, Carolina Herrera, Oscar de la Renta, Ferragamo, Valentino och Versace bland många andra. Behöver jag tillägga att jag inte handlade.

När vi kom ut upptäckte jag at där fanns "Valet parking" Mar´sue tog en bild på mig vid skylten. Folk kan inte gå 50 meter från parkeringsplatsen! Under ett träd stod en limosin parkerad med chauffören sittande i bilen.

Idag har det handlats skolmaterial för hela slanten. Vilken uppsjö! Jag skulle kunna tänka mig att importera material eller åtminstone ideér. Något att tänka på. Kunde naturligtvis inte låta bli att handla lite till mig själv!

Ni anar inte vad denna hemskolnings "apparaten" är populär. Massor med föräldrar som handlade shoppingvagnar fulla. Vår var inte dålig den heller skall jag säga. Kanske man skulle ge sig på att sälja den ideén hemma???? Nah

Åter till mina påsar med skolmaterial. Skall ge er lite tips senare. Flera pedagogiska program inhandlades. Återstår att se hur bra de är.

Roligt att läsa inläggen som ni skriver, som läser denna otroliga "saga" ( inte Forsythe, men min)

Idag har jag försökt hitta en advokat som kan ge mig råd i frågan om min status som "bofast" i USA. Det är en unik situation som jag befinner mig i. Verkar inte finnas någon som vet vad jag skall göra. Ja ja. Det är väl typiskt mig kan jag tro. Inget skall vara enkelt.

Idag har vi varit i alla lärares paradis. En bokhandel som specialiserar sig på " hemskolningsmaterial".En uppsjö av läromedel i alla ämnen. Pedagogiska program för datorn. Färgglada affischer i alla storlekar, klistermärken och papper, klister och glitter. Idag tittade vi och la undan en massa. Imorgon är det 20% på allt och då skall vi dit och bestämma oss och handla. Inte lätt, jag har svårt att fokusera!

Även äpplen är större i Amerika.

Efter bokhandeln var vi i en mataffär som var enormt stor ( naturligtvis) där killen i vinavdelningen upplyste oss om, att på helgerna har de gratis vinprovning. Välkomna! Det behöver han inte säga fler gånger.

På eftermiddagen var det poolen och jaccuzzin som gällde.

Häromdagen var jag i en "Build-a-Bear" affär. Linn, Martha, Frida och Nikolina, nu förstår jag varför nu tycker att det är så roligt att åka till Build-a-Bear i Malmö.

Build-a-Bear. Här finns allt som en björn behöver!

Glassiga björnar.

Idag gick det att installera och ansluta till det trådlösa nätverket. Konstigt. Igår var det stört omöjligt.

Dagen har gått åt till att rensa USB minne. Bilder överallt. Nu skall det bli ordning och reda.

Ikväll gick vi till en indisk restaurang och åt jättegod mat. Med ett stort glas vatten. Sedan visade Will oss sina barndomskvarter. Nu är det dags att krypa isäng.

Idag skall det bli ordning och reda! Hundarna skall rastas! Hästen skall borstas och betas! Rummet skall städas! Blommor skall vattnas!

Elena betar Buck.

Gerbilen, Buttercup, fick sin bur städad. Hon sover nu så en bild kommer senare

Hundarna kommer nog ut en annan dag. Rummet blev städat, så där. Nancy

Poolen och jaccuzzin i trädgården är ofta använd.

På sena eftermiddagen hann vi med lite shopping och ett besök på biografen och där såg vi Despicable me, i 3d. Vi skrattade hjärtligt. Det kostar lika mycket, om inte mer, att gå på bio här. Enormt stor biograf och mängden man kan köpa och äta och dricka !

Idag var det kyrkobesök. vilken härlig stämning. Uppe på scenen spelade en orkester, fyra tjejer som sjöng ( det svängde kan ni tro). Prästen predikade och det var en bra predikan som gick att förstå. Straight talk kallar de denna "omgången" En präst from Tchad i Afrika talade om förföljelsen av de kristna i sitt hemland. Förskräckligt!

Efter kyrkobesöket var vi ju tvugna att fa något i magen. Sagt och gjort. Frusen youghurt

Sedan åkte vi hem och vilade. Tittade på TV och hejade på Holland men vad hjälpte det. Ett litet party hade vi dock ändå. Will är från Holland. På kvällen åt vi middag på Clothildes uppfart med alla barnen och kvinnorna på vår återvändsgränd ( cul de sac) Kom isäng sent.

Man "sprutade" själv i sin pappbägare hur mycket man ville ha. Sedan betalade man efter vikt när man var klar.

Idag är en dag att komma ihåg! Har lärt mig hur tvättmaskinen och torktumlaren fungerar. Det är som de säger:allting är större i Amerika. Elena och jag fick en lektion i dessa två svarta stora underverk. Konstigt nog måste vi vika kläderna när de är torra. Man kunde väl förvänta sig at de vek ihop sig själva och hoppade ner i lådorna. Ja ja.

Naturligtvis har vi shoppat. Det måste varje kvinna i USA göra varje dag. jag hittade en adaptor till min dator så jag skall kunna arbeta mot det trådlösa nätverket i huset. Köpte också en webcam med högtalare, så nu skall jag bara installer det så kan jag "skypa".

En historisk sak till idag. Jag har gjort manikyr, vilket inte är hela världen. Sittande där i stolen och får händerna smorda och naglarna målade, kommer en lite kvinna från Thailand ( alla var från Thailand) fram till mig och stirrar på mina ögonbryn ( och överläpp, insåg jag senare) och övertalar mig att jag behöver vaxas. OK sagt och gjort. Jag fick ögonbryn, över och under själva ögonbrynet vaxat, överläppen , vilket inte var smärtfritt kan tilläggas, och sedan hakan. Jag trodde att jag skulle skrika högt, en liten tår tittade fram i ögonvrån. Det brände i hela ansiktet.

Ordspråket : Vill man vara fin, får man lida pin fick plötsligt en mening.

Jag skrattade och tänkte på er där hemma. Ni skulle sett mig. Men jag är fin med fransk manikyr och ett ansikte som en babyrumpa. Inte ett skäggstrå!

Imorgon bitti skall vi gå till kyrkan.

Idag öser regnet ner. Det åskar och blixtrar. Skulle sitta i jaccuzzin och mysa, men inte det. Det får bli TV istället. Är ensam hemma med hundarna. Orio och Frosty, små hundar som skäller om någon kommer till dörren.

Steg upp kl. 5 i morse skulle till Immigrations, och reda ut mitt status som boende eller turist. Det tog en timme att köra Down Town, vi missade avfarten och vi kom försent till mitt möte, som var kl. 7. Det gick bra ändå, eller inte, jag måste ansöka om förlängning "on-line" så vi får se hur det går.

Jag har varit här en vecka nu och jag har vilat ut. Skall arbeta på min solbränna, bara det slutar regna.

Nu till TVn och vinglaset. Tittar på Bones.

Frosty är lite rädd för åskan.

Oreo på soffan.

Nu skall jag försöka lägga in alla bilderna

Startade i Ågarp

Sitter på säkerhetsvaktens bil utanför  Malmö Central Väntar på att larmet stängs av så jag får mina resväskor.

Äntligen på flyget till Dallas

Mar´Sue bil Buick Enclave. Den har allt som kan önskas.

Lite av poolen och grillstugan vid Ranchen

Mitt hus på Ranchen

Plåthästar i Canton, nära ranchen.

De säljer Monster i Kaufman, Texas.

Nu vet jag var jag är på kartan. Sydöst om Dallas. Jag trodde att jag var norr om. Ja ja!

Idag är det molnigt, men det är bra. Brände mig lite igår, låg i poolen hela dagen och det syns på axlarna idag.

Måste lära mig att lägga in bilderna som jag tog på vägen hit. Det går att redigera men jag glömde nog att "spara" . Skall prova igen. Idag skall jag ta kort på ett fågelbo. Honan ligger på ägg, jag hoppas att jag hinner innan de kläcks.

Hälsningar till Malte, Mattis, Anna och Andreas på semester i vårt vackra land.

Vi slappar fortfarande. Hastar mellan de olika bostäderna. Det är som en film, än så länge. Äter, pratar, badar, solar, skrattar och njuter. Undrar när jag måste vakna upp. Vill stanna lite till i denna dvala. Skall till immigrationsmyndigheten inom kort. Det blir nog ett bryskt uppvaknande. Måste försöka förklara vart mitt Green Card tagit vägen.Håll tummarna och hoppas att det går vägen. Tänk om jag förnya det och få ett nytt! Det vore en dröm. Då kan jag flyga och fara bäst jag vill, utan oro angående visa eller uppehållstillstånd. En utopi!

Skall ut och se om jag kan fånga en påfågel på bild.

Nu har det gått några dagar och vi har firat Nationaldagen ute på "ranchen"

Huset inne i Richardsson är en dröm. Mitt rum är målat som ett landskap. Sover mitt i naturen, härlig säng, sover som en prinsessa.

Ranchen är rena vilda vestern. Hästar överallt, hundar som springer runt. En jättestor hund, pyreneer, sover på terassen hela dagarna och på nätterna "arbetar" han. Jagar präriehundar och dödar dem. Aha! Bra! Min enda fasa är alla fåglar runt gården. Påfåglar, gäss och "örnar". Små kolibirer flyger omkring och hummar. Hummingbirds, det surrar i luften av de snabba vingslagen. Mar´Sue har sin syster i gästhuset så jag bor inne i huset. Snart får jag alltså ett eget hus.

Här finns inga måsten! Vi bara njuter. Jag är mitt i ett paradis.

Skall försöka mig på att köra i veckan. Får vänja mig vid bilen i Richardsson och sedan prova på de olika "våningsplanen" till Dallas.

Nu skall vi till Canton ( google: first monday) ocj gå på loppmarknaden.

Landar i Dallas. Som jag trodde!  Köer och människor överallt. Har ni sett "Gränspolisen i Australien". Det blev min verklighet. Jag blev inkallad och fick svara på frågor. Jag var listad som "resident" (boende) i USA. Mitt Arbetstillstånd, Green Card, skulle ha lämnats in när jag flyttade från USA. Det var snudd på att jag fick åka direkt hem igen. Jag fick intala mig själv att hålla mig lugn.Trött och ledsen blev jag insläppt för sex månader. Med instruktioner att reda ut detta med mitt '"Green Card" med emigrations myndigheterna. PUH!

Jag mötte Mar´Sue and Elena som suttit och väntat i 3 timmar utan at veta vart jag tog vägen. Jag är så glad. Jag är framme!

Frankfurt! Detta är en flygplats under ombyggnad. Ingenting fungerar. Resenärer är otåliga och hittar inte. Jag hittade mina elkontakter i taxfree shopen. Jag är nöjd. Trappor och bussar och jag sitter på flygplanet. Next stop Dallas.

Nu är jag i Köpenhamn. Incheckningen gick enligt planerna. Emely och Brandon åkte hem. Snyft. Hittade "gaten" och planet lyfte enligt tidtabellen. Snart landar vi i Frankfurt.

Nu har resan börjat. Tåget till Malmö. Brandon, Emely och jag. Efter ett intermezzo med bagaget, inlåst på Malmöcentral som stängde på natten, kom vi iväg till Kastrup.

Two more dayrs before I start my trip. I am surprised I´m not nervous. Even my renewed driverslicense arrived today. Lycky me. Tomorrow I am going to see the dentist. Thursday we are leaving for Malmoe.

It´s getting closer. I am cleaning out the garage. The sun is shining and I am stuck in the garage. Why didn´t I plan this better?

I am cleaning my house. Defrosting my freezer. The oven and behind the stove. I am almost sick to my stomache due to the adventure that I am soon to start. All friends are happy for me and excited, wishing me a good trip. Is there an underlying wish, to get rid of my? Thank heavens she´ll be gone for a year! Nah?????

Went to the travelagent yesterday to get my ticket. Had to leave addresses to where I am going to stay. After watching Australien customs services I am on my toes. Declaring and answering all the questions corrcetly is a must.

Nu är det snart sommarlov. En dag till sedan måste solen komma. Det hörs ju på namnet Sommalov! Då är det solsken. Då skall jag börja planera på riktigt. T.ex. var är min biljett. Har betalt den men inte sett den ännu. Skall kanske hämta den på resebyrån???? Konstigt att jag inte fick den informationen när jag köpte den.

Det löser sig nog. Eller inte.

Min goda, kära vän, från mina år i USA,kom och hälsade på mig sommaren 2009. Vi hade inte setts på 19 år. Vi pratade, skrattade och grät. När vi skildes bestämde vi som alla gör, vi håller kontakten och ses snart!   Som en julklapp fick jag ett erbjudande som jag inte kunde motstå. KOM OCH BO HOS MIG ETT ÅR!

Jag ansökte och fick ett års tjänstledigt från mitt arbete. Tack!

Kollade passet, ansökte om visum. Åkte till OSLO för att ansöka om visum. Det blev två resor, en för att ansöka och en för att hämta passet, när det var beviljat. Ett gott råd åk till Stockholm. Tack till Cecilia och hennes rumskompisar ( som bor i en underbar lägenhet i Oslo) för övernattnings-möjligheter och mys. Tack Ingalill och Anette för att ni följde med mig, och gjorde de båda resorna till Oslo så mycket lättare. Flygbiljetten köptes på Big Travel. Lufthansa, med stop over i Frankfurt. Hinner till Texas för att fira 4th of july.

Nu är det huset som skall hyras ut. Någon som vet någon som behöver bostad från juli och ett år framåt, kanske längre, hör av er.

Klädkammare och lådor rensas, alla saker som är "bra att ha" lämnas till andra som behöver "bra att ha" saker i sina skåp och lådor. Amnesty, Emmaus och soptippen. Vilka underbara ställen.

När det nu börjar dra ihop sig så hinner jag tänka efter. 57 år, snart 58, och på väg ut i världen igen. Tänk att vid min ålder kliva på ett plan, som jag gjorde för 32 år sedan, det är en hisnande känsla. Det pirrar i magen, och ibland vaknar jag på natten och undrar vad jag ger mig in i. Om jag inte gör detta skulle jag se fram emot flera år av ett arbete som tar all min kraft, ingen fritid, dålig sömn, en känsla av att aldrig riktigt veta om jag gör rätt, omorganisationer och känslan av utsatthet. Ändå älskar jag mitt yrke, men inte det som mitt yrke blivit. Det var ett svårt beslut, och ändå inte. Detta måste jag göra.

Det känns som om min resa började när jag fick brevet, som blev uppstarten till detta äventyr. Även om det är 6 veckor tills jag skall resa så är jag redan mitt i ett 'äventyr. Jag kan bara drömma om hur underbart det kommer att bli.

Spännande att starta en resedagbok redan. Det är ju inte bara själva resandet som är en "resa" . Detta är mitt sätt att komma ihåg mina tankar och känslor tills jag återvänder och blickar tillbaka. Kanske kommer jag inte ens att komma ihåg hur jag kände mig. Om någon läser detta så vill jag önska dig välkommen till detta, mitt äventyr!