Lars&Menas reseäventyr

Vi skriver detta sas retroakivt..Vi hade inte tillgång till internet de sista dagarna på Sri Lanka men vill ändå dokummentera det hela. Roligt att läsa som ett minne av resan och samtidigt lagom sysselsättning när man har kommit hem.

Efter 2 nätter i Ella tog vi tåget till Kandy (13/2). Helt nödvändigt med 1.a klass. Det fixade gesthousen åt oss. För övrigt var det stor uppståndelse i Ella. Det pågick någon sorts nationell skoldag. Det var fullt med elever på idrottsplanen. Massa flaggor, stora blåsorkestern spelade för fullt, olika aktiviteter pågick omkring..men vi fattade aldrig vad det hela gick ut på. Logistiken verkar inte vara den starka sidan hos lankeser..det har vi sett flera exempel på. Tåget till Kandy tog ca 8 tim..avståndet ca 12 mil..Fort går det inte men det är lika bra det med tanke på hur alla andra kör. Tågresan var en upplevelse, man ska ha gjort det en gång om man är på Sri Lanka. Det går uppför i flera timmar och till slut befinner man sig på över 2000 m öh. Fantastisk utsikt! Tåget färdas största delen av tiden genom teplantagen, hur mycket te som helst!! Och alla dessa grönsaksodlingar, överallt växer det i prydliga upphöjda bäddar. Känslan är att det handlar om ett jätteväxthus över hela stället! Man vill bara sätta igång och odla när man kommer hem. Vi kom till slut till Kandy, eg inte in till själva staden utan närmaste järnvägsstationen (då var vi tämligen möra!). Därifrån fick vi ta en tuk-tuk och självfallet var det rusningstrafik..undrar om det finns något tillfälle när det inte är rusningstrafik..Vi slapp iallafall en massa bussar. Alla privatabussar strejkade den dan. Bensinen hade höjts med 30 r över en natt och det var inte populärt. Det var inte så lätt att hitta till guesthousen men det gick till slut. Det var eg ett privat hus där vissa rum var för gäster. Inte den bästa standarten, stämde inte riktigt med vad vi hade läst i Petite Futé (en reseguide som fanns på Palm Villa). Inget varmt vatten (dock varmvattenkranar..) och inga sängkläder..iallafall som sängkläder brukar vara..utan en egen variant på det. Efter vi hade installerat oss var vi jättehungriga och började promenera neråt centrum. Det var inte så enkelt att hitta nånstans att äta..hur kul är det att äta på ett hotell där man förmodligen kommer att vara de enda gästerna? Alla andra hade dragit iväg för att äta ute. Lösningen blev att ta en tuk-tuk som körde oss till Muslim Hotel..där hade de mat, lankesisk mat och billigt var det..samt gott! En bra kombination. Muslimer verkar vara duktiga affärsmän, de får till det bra. Sen var det dax för att ta en ny tuk-tuk till huset. En trevlig kille som gav oss erbjudande att köra oss runt dagen efter till ett bra pris (han prutade med sig själv). Det kändes väldigt bekvämt att inte själv behöva hitta och ta olika tuk-tuk till olika ställen så vi accepterade hans förslag.

 Natten blev sisådär..men det blev morgon iallafall och kl 9 blev vi hämtade. Skönt med tuk-tuk killen, han kom inte med en massa egna idéer utan körde oss dit vi ville untan diskussioner. Första stoppet blev på Tooth Tempel. Vi hade förstått det var ett måste och är man turist så får man ta det.. Vi blev guidade av en äldre man som mötte oss så fort vi klev av tuk-tuken..de är på hugget! Utan guide hade det bara inte gått, med guide blev det bara ganska svårt.. Kan säga att vi inte var ensamma! Hur mycket folk som helst speciellt när den där tanden skulle visas. Det har varit mycket strul med tanden har vi förstått..innan det kom på sin rätta plats i Kandy. Det kändes allt lite konstigt att pilgrimerna som faktiskt tar det hela med största alvaret ska behöva dela det hela med turister som bara är där av "turistskäl"..men så är det och vi var nöjda med besöket.

Efter det åkte vi till en örtagård och där hade vi en mycket bra guide. En ung kille som pratade utmärk engelska (inte helt vanligt med så bra engelska på Sri Lanka) och kunde sin sak. Mycket bra besök som resulterade i att vi handlade alldeles för mycket i deras butik.

Nästa besök vi ville göra var på en tea factory (på något sätt känns det fel att skriva tefabrik..hur spännande låter det??) . Det måste man bara besöka om man är på Sri Lanka. Stället heter Embilmeegama. Guidningen var sådär, litet för snabbt gick det och teprovningen innebar en kopp av en sorts te men ok..Vi köpte förståss en massa te: grönt, svart och vitt (det var fina grejor det..) Mat hade vi ätit innan dess på ett trevlig restaurang som bjöd på lankesisk lunchbuffé. Jättegott och vi bjöd med tuk-tuk mannen.

Det planerat besöket efter det var Botaniska Trädgården. Dessvärre regnade det jättemycket när vi kom fram så vi hoppade det. Blev istället körde till en ny teaffär som hade bra te i lösvikt och som vi aldrig hade hittat själva. Där handlade vi te kan vi säga..flera kilo! OP (orange pekoe), BOP (broken orange pekoe) och grönt te. Känns på nåt sätt lite proffsigt att skriva namnen på téerna..eller hur?

Det var inte aktuellt med flera besök, vi orkade helt enkelt inte med det. Så här mycket hade vi inte turistat på hela vistelsen..

Efter litet vila i rummet gick vi ner utefter Kandysjön ner till stan. Shoppade lite ock skulle äta sen. Ätande visade sig inte vara så enkelt. Var tusan fanns de mysiga små lankesiska ställen? På ett ställe hade vi beställt mat . Beställde te som dryck till maten och då sa kyparen att téet var slut..så det kan bli när man är på Sri Lanka...hur trovärdigt känns stället tror ni? Vi gick därifrån! Hamnade till slut på en restaurant som serverade indisk mat. Inte det vi hade tänkt, är man på Sri Lanka ska man väl äta lankesisk mat..Det var iallafall gott och gjorde bra för blodsockerhalten som höll på krypa under skorna..då är man inte snäll..

Dagen därpå (15/2) blev vi hämtade av en bil som skulle ta oss till Negombo där vi tillbringade sista natten. Bra chaufför, skönt med någon som kör lugnt och sansat. Helt klart värt att satsa lite pengar på transporter..kanske rent av räddar livet på en.. I Negombo hade vi bokat rum på Palace Hotel. Låter tjusigare än vad det var men helt ok. Ett gammalt hotell, stora rum och varmt vatten! AC på rummet vilket innebär att det blir svinkallt. Vi stängde av och satt på takfläkten istället. Mycket bättre tycker vi.

Negombo var helt klart ett turistställe. Massor med hotell, guesthouse etc och affärer med turistpriser. Allt på samma gatan (som gick paralellt med havet). Vi tog en titt på havet men blev inte så sugna på något bad. Vattnet och stranden kändes inte alls fräscht. Stadsdelen dominerades av katoliker och två dito kyrkor. Stämningen var tryckt..Det kokade lite här och var och fiskaren samlades vid kyrkplanen. Dagen innan hade det varit uppror bland fiskaren pga höjda bränslepriser och då hade militären gått till attack! Det märktes att det kunde explodera när som helst..väldigt speciellt att spatsera i detta..inte helt tryggt.. Vi skulle göra oss till och äta extra gott iom att det var sista måltiden på Sri Lanka. Det blev förståss sämsta maten vi åt på hela resan!!!

Efter en mycket kort natt  med väckning kl 2.30 kom taxin kl 3 och tog oss till flygplatsen. Första gången som det inte var en massa trafik! På flygplatsen var det lika rörigt som vanligt..det är det där med logistiken igen... vi kunde iallafall äta lankesisk frukost på flygplatsen. Det innebär bl a curry...rosti..och lite sådär lagom ovanliga saker för en europé...

Det får vara bra med dagboksanteckning för idag. Vi kommer dock att skriva färdigt under veckan och berättar fram tills när vi kom hem. Adjö så länge!

Idag kom vi till Ella och vi är glada för att ha åkt bil. Det tog 4 ½ tim. Först var det ganska platt men sista biten gick det bara uppför, jättekurvigt och smalt, riktig serpentinväg med branta stup..inget att få möte och det får man hela tiden och vilka omkörningar!!! Vi stannade till vid Rawana falls, ett häftigt vattenfall där flera badade och en vidunderlig utsikt. Massor med apor också..riktiga turistapor, man nästan förväntar sig att de ska komma och ta betalt för fotografering. Här i Ella är det mest utsikt överallt. Vi befinner oss 1700 m över havet. Nu på kvällen känns det ganska svalt och för första gången sen vi kom till landet har jag (Mena) en t-tröja på mig OCH STRUMPOR! Jättekonstigt.. Vi har tagit in på ett litet gesthouse som vi hade bokat i förväg. Vi tog en promenad och har fotograferat en massa växter. Stannade på ett litet café för att äta nåt litet och efter en stund vem kommer om inte ett par som vi träffat i Mirissa och åt tillsammans med några gånger!!! Världen känns riktigt liten ibland och de senaste dagarna har den verkligen krympt med tanke på alla möten.. Imorgon ska vi till little Adams peak (den stora verkar alldeles för jobbig..). Sitter nu och tar en öl och ska sen lägga oss. Sov gott!

Valsafari

Efter många dagars tvekan åkte Lars på val och delfinsafari. Historier om hur de körde över valarna eller åtminstone alltför nära besannades. Under resan ut såg vi säkert ett 50-tal spinnerdolhpins. I mycket dåligt väder tog det ganska lång tid innan den första blåvalen kunde ses. När vi var på lagomt avstånd för att titta på den kom två andra båtar och körde i princip över den. Ett dyk och den var borta. Ytterliggare 4 blåvalar kom vi ganska nära men de verkade stressade och dök innan vi var inom bra synhåll.

Massage

Jag valde att få helkroppsmassage och det ångrar jag inte. Det höll på 1 tim 20 min och det var jätteskönt. Blev välinoljad från topp till tå och under nästa dusch var kroppen som en nyvaxad bil..vattendropparna bara ramlade av. Jag beställde tid för Lars också så han var där dan efter och lyxade han med!

Möten

Anders och Mia flyttade in som vår närmsta granne. Det visade sig att dom bor på Falkgatan och var goda vänner med ungdomarna på Lögens kvarn dvs barnen till PO och Ingrid.

Samma dag träffade träffade vi Olle Gineus med fru. Det är han som går omkring med en grön fiskekorg i plast i Gimån. Intressant möte det visar sig att han varit runt hela världen och flugfiskat (Argentina, Södra ön Nya Zealand, Mexico, Island etc) men tycker Gimån är bästa platsen. Olle arbetar på vårdcentralen i Partille och Mena och han har många gemensamma arbetskamrater..

Flytt

Det var inget roligt att packa ihop våra saker efter 24 dygn. Uppbrott är svårt när man trivs så bra. Vi beslutade att åka taxi till nästa resmål. Dyrt men vi tror att det känns bättre med en chaufför som vi kan säga till.

Allt från Mirissa.. 

Hej dagboken

Nu var det länge sedan vi skrev något i dagboken. Vi har fullt upp med att göra ingenting. Vi läser alla böcker som vi kommer i närheten av (svenska).

Några utflykter har vi iallafall hunnit med. En dag var vi tillbaka till ört- och kryddgården nära Koggola. Den här gången gjorde vi en båtutflykt. En liten kanot med utriggare framdriven med en båtmotor tog oss runt sjön. Vi besökte tre öar. Den första ön var ett fågelreservat. Fåglarna var inte hemma det enda vi såg var en fiskgjuse. Nästa ö var tempelön, där fanns det ett tempel, en munkskola för unga grabbar samt apor. Den tredje ön var kanelön, som namnet antyder är hela ön uppodlad för kanelträd. En familj bjöd på kanelte och visade hur man skördar kanelen. Nu har vi en adress där vi kan köpa in kanel utan mellanhänder.

Vår guide på resan var samme unge man som tidigare visat oss runt i trädgården. Utflykten avslutades med en halsbrytande bussresa som Mena vägrade att slutföra. Så vi gick sista kilometern tillbaka till vår bostad.

Två dagar har vi varit till grannbyn för att växla pengar och för att handla. I den byn finns det en bar som serverar allehanda färska joser. Alla är inte goda men ju mer illa de smakar desto nyttigare är de nog.

Folk fortsätter att komma och gå. Många stannat endast för en natt eller två. Vi ser allt fler fördelar med att stanna länge på en plats. För en vecka sedan hittade vi bästa och billigaste restaurangen i hela området. Ägarna är en jättetrevlig familj som gör middagarna till dagens höjdpunkt. Starkt kryddad mat är nog bra på många sätt i det här klimatet.

De senaste två dagarna har det dragit in ett regnväder under eftermiddagen, efter ett kort intensivt regnande har det klarnat upp igen. Det börjar närma sig fullmåne (7:e) och stränderna fylls nu på med lokalbefolkningen som badar. Igår var det Sri Lankas självständighetsdag (1948) men det nästan ingen som uppmärksammade den dagen.

Hej Dagboken

Nu har Lars provat på vad starka havsströmmar är. Havet har de senaste dagarna varit mycket oroligt. Inte mycket till vind men betydligt högre vattenstånd och väldigt stora bränningar som sköljt över den vanliga strandpromenaden. Igår hyrde Lars simfötter och snorkel. Resan ut till de yttre korallerna gick väldigt smidigt men turen tillbaka blev en pärs. Helt utmattad och kroppen fylld av dödsångest kunde han slutligen vila ut på de inre korallerna innan de sista metrarna in mot land kunde återupptas. Det var mycket dumt. Fy på dig. det hade inte varit roligt att försvinna i Indiska Oceanen så där plötsligt...

Idag har vi besökt ett kläckeri för havssköldpaddor. Det var intressant att se men guiden tappade lusten och försvann efter några minuter. Ja, ja han kanske hade en dålig dag.

Vi var även på en ört- och kryddgård och hade god nytta av kunskaperna från Jimmefors. Vi hade en bra guide som verkade kunna sitt jobb. Allt är frodigt här och det som är en liten krukväxt hemma är stora träd här, det är häftigt att se. Vi köpte en del kryddor, oljor osv. Tyvärr hade vaniljstängerna tagit slut för dagen. Vi tänker återkomma dit för att ta en båttur till ett antal öar runt sjön där det odlas bl a riktig kanel (alltså inte det som vi hemma kallar kanel). Vi försöker ta en utflykt i taget, det räcker med intryck..bussen hem var som vanligt en hissnande färd! men vi kom fram hela!!!

Onsdag den 24 januari 2012

Vi fortsätter att springa, gå, äta och sova. Igår frågade jag Mena hur det var med händerna. Hon har helt enkelt glömt att hon brukar ha problem med sina leder. Det är märkliga saker som sker med hjälp av klimatombyte, ny mat och semester.

Annars verkar det som folk jagar på i samma tempo som de gör hemma. Lonely Planet är ledstjärnan och alla resmål ska kammas av oavsett hur lång deras semester är. Igår träffade vi ett svenskt par med 1 veckas semester. Imorse åkte de på valsafari för att sedan åka upp i bergen. Stressen tar nog någon dag att bekämpa.

Klädtvätten har vi lejt ut till en kvinna som städar här, hennes lön för jobbet är värd besväret. Tvätta är nog inte så svårt men att torka kläderna dessto besvärligare. Luftfuktigheten är som inne i en herrturk.

Vinterbad är nyttigt!!! Vi försöker bada så ofta som möjligt. Men det är svårt att finna svalka i havet. Igår kväll badade vi strax före mörkrets inbrott och då var det något svalare i luften.

Mena har bjudits in till en batikfabrik som vi ska besöka i morgon kväll (om hon har förstått det rätt). All komunikation med lokalbefolkningen är ofta oklar. Det är upp till tolkningar från bägge parter. Det märks inte minst när man beställer mat och frångår menyn med några saker..

Ni må ha dé/lars o Mena

Idag var det stor marknad i Matara (ca 2 mil från Mirissa). Vi tog den lokala bussen och fick ståplats längst fram. Att jag inte dog!!! Busschauffören körde jättefort, tvärnittade vid hållplatserna och tuttade hela tiden. För övrigt tuttar alla och alla ska komma fram först. Vi kom otroligt nog fram utan större incidenter. Det fanns hur mycket frukt och grönsaker som helst och allt mycket fräscht. Lite synd att vi inte kan laga mat själva. Fisken är alldeles färskt. Vad sägs om tonfisk, kungsmakrill (inte alls likt vår makrill), räkor i alla storlekar, små svärdfisk, djävulsrocka...Det hade varit jätteroligt att försöka få till en måltid. Det funkar tyvärr inte på ett hotellrum. En del från gröna avdelningen kände vi igen men mycket vet vi inte alls vad det är. Mycket olika slags blad (bl a något som såg litet likt vattenkrasse), chili i alla varianter och mängder av annat. Vi fick med oss mango, annanas, bananer (små söta) och papaya. Därmed var lunchen räddad. Det var bara att hämta buffelyogurt på ett pyttelitet ställe nära där vi bor så var det den bästa lunchen man kan tänka sig. Resan tillbaka var lite lugnare och det var skönt. Dagarna bara går utan att behöva tänka på annat än bada, äta och sova...och allt detta finns på 5 meters avstånd...Vi har tagit en del bilder men vågar inte försöka lägga in det..senaste vi gjorde det lyckades vi radera hela texten..Vi skriver snart igen. Hoppas allt är bra hemma. Ha det gott! Kram!

Snälla! Ring mormor så hon får veta att allt är ok. Vi ringer inte härifrån.

Problem med dagboken..

Nu är det andra dagen som vi fösöker skriva i dagboken. Mena har gjort tre tappra försök och nu jag mitt andra. Håll tummarna. Nu ska jag försöka återge vad Mena försökt berätta:

Lägenheten är i Palm Villa är mycket ren och helt rätt placerad. Utsikten från vår uteplats är helt magnifik. Surfvågor bryter in mot stranden och vaggar oss till sömns och vi vaknar med samma ljud. Lars börjar dagen kl 06.00 med en joggingtur, igår var det 2 km springande + 2 km snabb gång idag blev det 4 km snabb jogging + 2 km vandring. Flåset är på en låg nivå. Efter detta väcker jag "Madam" och vi äter frukost. Frukosten består av pannkakor med honung, lankesisk omelett (Lars), frukttallrik, papaya, annanas, bananer, te (riktigt påste) och lokalproducerat nescafé. Efter frukost tar Mena en timmes promenad och Lars läser bok. Lunch intar vi på vår uteplats, den består av papaya, annanas, mango+lime samt youghurt (buffel) samt honung dessutom vatten.

Innan jag skriver mer ska jag försöka skicka detta .../Lars

Nu verkar dett funka så jag fortsätter med eftermiddagsprogrammet.

Efter en timmes sömn (även Mena) så badar vi. Lars försöker fånga en havsköldpadda och snorklar. Mena ligger mest ocg driver omkring i den varma böljan. Efter dusch och ombyte är det dags för en drink. Den lokala ingefärsdrickan är mycket godare än den vi säljer på Lyckan. Vi har träffat så många jättetrevliga människor här och ofta slår vi följe och intar middag i någon av de många srandrestaurangerna längs stranden. De har alla mycket hög kvalité på fisk och skaldjur som man får grillat. Igår såg vi en av de filmer som vi har nedladdade i datorn.

Jag återkommer med en rapport de närmsta dagarna när det finns nyheter att beskriva. Vi planerar bl a att göra en Whale&Dolphin Watching tour, vi har valt att dröja några dar med detta eftersom solen är livsfarlig där ute. 5-6 timmar ute på den Indiska Oceanen bränner de flesta.

Tack och hej/Lars 

Resan har gått väldigt bra. 10 timmars flygtid mellan London och slutdestinationen gick som en dans. För att få en känsla för landet valde vi att åka lokalbuss från flygplatsen till Hotellet. Man kan sammanfatta den bussturen med att det var intressant. Trafikinfarkt och ett platt däck som skiftades mitt i morgonrusningen. Det gäller att ha semester..Vi har ätit en magnifik frukost och installerat oss på detta underbara hotell. Lars har simmat i poolen och Mena solat. Nu ska vi se solnedgången och därefter äta middag. Imorgon ska vi ta oss till Mirissa troligen med en liten buss, tåget går inte fn..dock inte på grund av kyla och snö. Vi återkommer med nån typ av rapport när vi har lyckats få till koppling till internet på nästa ställe.

Det var svårt att hitta en parkeringsplats men efter en stunds letande är vi nu instalerade i våningen. Det ska bli skönt med några timmars vila inför den långa resan. Flygvädret ser bra ut - klart och kallt - vindstilla och tre minusgrader. Mena slutför packningen. Just nu har vi fyra packade ryggsäckar att fördela på två personer. Menas handväska blir kvar i Sverige.

Natti-natti