Min mamma undrar varför jag inte har skrivit något sen igår. Hon är nyfiken. Hon kanske tror att jag har rest runt halva jorden för att skriva i min dator hela tiden. Eller? =)
Världen roligaste lilla historia. Igår var missionet ta sig från Auckland till Inver's. Planet skulle gå vid tio så vid åtta började jag ta mig ut till flygplatsen. Jag skulle flyga inrikes nz. kommer till terminalen och ska checka in. Det går bara att checka in själv vid maskin. Maskinen skriver ut boardingkort och baggage tag. Sen lägger du din väska på ett band. Det är allt. En fråga i maskinen som undrade om jag hade något explosivt i min väska. Sedan skulle jag igenom säkerheten. Och när man är ute och far lite grann så får man en viss rutin. Så jag började plocka upp dator och kamera, vätskepåse. Och eftersom dem är sommar här hade jag varken jacka att ta av eller sådana skor. SANDALER!! De i säkerheten tittade bara konstigt på mig och lät mig gå förbi. Inte en enda gång tittade de på mitt pass eller något. Men det ännu roligare kommer i Christchurch. Kliver av planet och kan gå rätt ut i gatan. Jag söker efter min gate och går mot säkerhetskontrollen igen. Hittar inte min gate när jag kommer igenom förens jag upptäcker att jag måste gå runt en vägg och UT igen för att komma till min gate?? Aja... bestämmer mig för att jag ska gå på toaletten innan jag kliver på planet så jag går bort mot toaletterna (som ligger utanför "säkerhets"området). Sen går jag tillbaka direkt till gaten. Då hör jag hur de ropar flygplatsmeddelanden i högtalarna, om att man inte ska lämna väskor osv. My ass! It's all just an act! Ingen har kollat pass på hela vägen och jag hade kunnat ta med mig precis vad som helst på planen! Terrorister - Ett tips, Nz!! Hur kul som helst! Planet ner till Inver's var egentligen bara en buss med vingar. Och när jag kliver av väntar min lilla välkomst komtiee, Carla, Nessa och Nicky!! Så hysteriskt fantastiskt! Men det var mitt i lunchen så det var rätt snabba drag. Hem till Nicky och dumpa väskan och sen hem till Carla och dumpa mig. Så jag hängde hos Carla hela eftermiddagen. Supermysigt! Precis som förr! hennes pappa och syster kom förbi och lämnade Tyler efter dagis och sen kom Darren hem. Så jag fick se nästan hela familjen!
Vi pratade om hur det känns. Jag har fortfarande inte bestämt mig om det känns som jag har varit borta jättelänge eller inte alls. Det känns bara helt sjukt. Surrealistiskt på något sätt. I can't belive it!! Carla frågade om det kändes som jag hade kommit hem igen. Det gör det inte men det känns absolut som att jag har kommit tillbaka. Och överallt jag är så poppar en massa minnen upp! Inver's har vuxit en del. idag ska jag ut på en riktigt explorer själv. Men det känns inte som USA, som vi återkommer till hela tiden. Men här var jag under en såpass lång tid att jag lärde känna stället bra. Och nu är jag tillbaka. Och det är precis samma fast lite annorlunda. Det är lite som en dröm, lite abstrakt.
Jag var ut och åt med Nicky och Rick igår, sen åkte vi och knackade på hemma hos Jane! Hon väntade sig inte direkt att jag skulle stå där. Hon visste att jag skulle vara omkring någon gång men hon visste inte mera. Vi blev kvar där hela kvällen, Stephen kom hem direkt och jag fick prata med Phil i telefon. supermysigt! Så avslappnat och bara skönt. Jag trivdes jättebra. Jag försöker förklara för folk att det känns NZ här. Det är något i atmosvären och framförallt luktar det NZ. Det är svårt för folk som inte har varit omkring att hajja, de tycker mest att jag är konstig. Men det har väl med sinnesintryck att göra.
Idag, torsdag åkte jag med Nicky till hennes jobb. Därifrån skulle jag promenera runt genom stan och kika mig omkring. Men jag hittade ett gym på vägen och slog ihjäl en timme där. återigen fick jag känna och tycka att jag är ganska bortskämd med gymmet jag har hemma. Det är fint! Eller så är jag bara van. För jag tycker verkligen inte att det är lika bra gym dit jag kommer annars.
Dagens första mission var att hämta min bil. Jag höll på att få hjärtstillestånd när jag öppnade bilen och det första jag såg var att det var en automat!!! Sen gjorde jag bort mig totalt när jag inte fick igång den. Så den snälla farbrorn fick komma ut och visa hur man gjorde. Inte heller här kollade de på körkort en enda gång. Inget leg ingenting! Kara kreditkortet. Att köra går bra. Men binkersen sitter på fel sida!! Gissa om jag har mina vindrutetrokare på typ jämt!! Det är lite läskigt att svänga, jag fick på vägen hit faktiskt nästan stanna till och tänka. Vifta med häder och grejjer. Carla höll på att avlida när jag berättade för henne. Jag sa att jag ville ha en turistskylt på min bil men hon sa att det skulle inte behövas! Jag pillar på dörren så fort jag ska göra något för jag letar efter växelspaken. Men min högra hand. Men det går bra!!
Jag åkte förbli gamla goda Countdown för att handla lite. Jag skämms lite grann ibland över min mathållning. Men jag måste ju äta! Jag klarar mig inte på en tallrik Cornflakes med mjölk på morgonen och sen kanske nån mat på kvällen. Så jag fastnade i grönsakshyllan! Det finns så mycket fin frukt och grönt ute i världen. de hade även en riktigt bra mejeri och charkbetjäning. Bröd vad däremot svårare. jag vill gärna ha bröd med lite textur i och lite frön och grejjer. sen ville jag ha musley eller liknande. Däremot är Rick så hysteriskt allergisk mot nötter att jag vågade knappt. Nu har jag fått i mig lite mat iallafall. Jag ska avsluta det här, ta en dusch och tvätta lite kläder. Ut och utforska och ett åker jag hem till Carla! Sweet!!
See ya!


