Windfall mot Bottenviken
Per och Lena på seglingssemester mot Haparanda sommaren 2009
Namn:  
Lösenord:

Dina bilder

Huvudalbum

Från dagboken

Hemma igen...
i Stockholms skärgård ig...
Många hjälpsamma händer...
En nästan fulländad dag...
Vind i seglen...
Åska på havet...
Underbar sommardag...
Det blev vinkelslip ändå....
Underbar seglingsdag...
En lång etapp...

Kommentarer

11/10 av Silva
29 april, 2012Ne4 hf6rru,

11/10 av Silva
29 april, 2012Ne4 hf6rru,

11/10 av Payal
skriver:Hej HeleneJavisst

11/10 av Payal
skriver:Hej HeleneJavisst

09/10 av Tina
Fint bilde! Skulle ikke d

Följ denna dagbok

RSS-feed

Plats Plats: Tjärsholmen
Tid och Datum 2009-07-20 11:07

En nästan fulländad dag


 

 

Frukost i sittbrunnen igen och på nytt en vidunderligt skön segeldag. Två slag, segling bidevind. Bytte ner oss i försegel och rullade in en bit när vinden ökade, men rullade ut igen och avslutade för fulla segel.   Efter en liten stunds motorgång hittade vi tillbaka till Tjärsholmen, en underbart vacker naturhamn som vi även besökte på vägen upp mot ”Happis”. Nu var det mörkt och vi tog en annan väg in i viken där vi tänkte lägga oss på svaj över natten. Per hade stannat motorn två gånger och vi gled sakta fram, försiktigt och på betryggande avstånd från sexmeterskurvan, då: Bonk, tjadank, plongk djnk…… – S..t, från Per. – Vi gick på grund! Klarsynt av Lena. – Ekolodet visade fyra meter, titta nu står det två och åtti, (Windfall har ett djupgående på en och åttiofem), och den här stenen finns inte i sjökortet, säger Per. Lena kan inte heller se stenen på sjökort eller plotter, men närvaron av den hördes ordentligt. Per drar på motorn försiktigt. Kabrak, skrap. – Vad kan jag göra? Skall jag lägga i jollen och ro någonstans, med en tamp eller så? Skall jag ringa sjöräddningen? Lena försöker vara konstruktivt hjälpsam. – Du behöver inte göra någonting just nu, det här ordnar sig, från en koncentrerad Per. Lena lugnar ner sig och går fram i fören och försöker titta ner i mörkret: – Vi kommer nog inte loss; nu har Lena blivit pessimistisk. – Det här går fint, från Per. Windfall kryper sakta och försiktigt av flaket samma väg hon gled på. Vi puttrar runt och lägger ut ankaret, som tar en stund att fastna. Det blir en kopp te för att lugna ner besättningen, åtminstone halva. En kontroll av båten visar på en läcka, men den kommer inte från grundstötningen, det är en slangklämma till färskvattnet som behöver dras åt. Allt är väl med Windfall, det var ingen våldsam historia, vi hade under en knops fart, och flaket fanns inte i sjökortet. Per ritar dit det för säkerhets skull ifall vi skulle komma hit igen, vilket Lena tror är helt uteslutet, this place is bad will. Det spöregnar under natten och Lena kommer ihåg att besättningen i efterdyningarna till grundstötningen glömt att täcka över seglen med kapell. – Typiskt, men vi har i alla fall haft en underbar dag hela dagen förutom de här sista olyckorna. – Vi måste kontrollera ekolodet och vi får lyfta upp Windfall i höst och kontrollera om vi inte behöver måla på lite bottenfärg.        

Kommentera

Text

Ditt namn

Din e-post


Skriv in de två orden, som du ser på bilden, i rutan ovanför