Vädrar det mesta av den textila inredningen. Det är solsken och blåsigt, absolut bästa vädringsvädret.
Anlände hit runt midnatt efter en fin översegling på ca 11 tim från Fårö. Vind rån 6-11 m/s fart från 3-7,5 knp. Segelbyte och revning av genua men full stor och mesan. Ada jobbade fint, Kalle fick jobba en bit också.
Ankring på svaj i natursköna Östermarsfladen vid Nåttarö. Kolmörkt när vi anlände. Besättningen i mobilsyndromskonversation. Styrman försökte tala så tyst som möjligt för att inte störa redan anlända möjligen sovande besättningar i intilliggande båtar, varpå Kapten höjde rösten, varpå styrman viskade, osv. Tänkvärt:-)
Jag har nu även satt en youghurt-kultur på en bas av ekologisk lättyoghurt inhandlad i den mycket välsorterade Bungehallen i Fårösund. Kapten tycker visserligen liksom styrman om filbunken, men han finner den mindre angenäm i konsistensen och svåräten, eftersom den är lite seg.
- Det är svårt att hinna få i sig en sked innan den rymt tillbaka till tallriken, men vad är problemet? Människan har i alla tider fått jaga sin föda, kanhända har jag större kontakt med mitt ursprung än den kultiverade Kaptenen, tänker styrman och har därför beslutat att glädja Kapten med lite finkultiverad yoghurt.
Låt oss hoppas att det fungerar. Test vid lunch.
I övrigt allt väl ombord. Kapten har installerat en ny antenn som fungerar utmärkt.
Morgonens vind var inte så upphetsande, i solgasset och med tråkig dynig, kände sig Lena ganska spak.
Det tog ett bra tag innan vi fick ordning på vindrodret. När vinden tilltod och efter en del tålamodsprövande trimning och manövrerande och funderande så fungerar det nu alldeles lysande.
Vi har döpt henne till Ada. Autopiloten heter Kalle så det verkade passande.
En lycka kommer sällan ensam. Så jag kan berätta att den filbunke som jag satte i tisdags (på fil och torrmjölk) blev mycket god. Nu gäller det att hålla liv i kulturen hela semestern, så får vi färsk filbunke varje dag till svalkande mellanmål.
Jag har även testat att göra groddar. Linfrö, vatten glasburk och nylonstrumpa. Det ser ut att arta sig. Just nu ca 6 mm långa groddar.
Morgonens vind var inte så upphetsande, i solgasset och med tråkig dynig, kände sig Lena ganska spak.
Det tog ett bra tag innan vi fick ordning på vindrodret. När vinden tilltod och efter en del tålamodsprövande trimning och manövrerande och funderande så fungerar det nu alldeles lysande.
Vi har döpt henne till Ada. Autopiloten heter Kalle så det verkade passande.
En lycka kommer sällan ensam. Så jag kan berätta att den filbunke som jag satte i tisdags (på fil och torrmjölk) blev mycket god. Nu gäller det att hålla liv i kulturen hela semestern, så får vi färsk filbunke varje dag till svalkande mellanmål.
Jag har även testat att göra groddar. Linfrö, vatten glasburk och nylonstrumpa. Det ser ut att arta sig. Just nu ca 6 mm långa groddar.
När vi kom fram till Skutviken vid Rånå var klockan tre på em och vi funderade på om vi skulle lägga till eller fortsätta ut på böljan.
Vi har aldrig tidigare varit vid Rånö. så vi beslöt att utforska ön närmare, per cykel.
Ner med dingen och cyklarna lastades ombord. Per rodde med långa tag.
-Vilken härlig ö, välsorterad skärgårdshandel. Vi köpte färsk frukt. Kollade menyn på krogen. Ingen stekt strömming. Per erbjöd sig att bjuda på confit de canard i båten, så vi bestämde oss att ta en lång cykeltur runt ön och upptäcka den ordentligt samtidigt som vi byggde upp en ordentlig aptit vädrig en sådan festmåltid.
Det finns små fina campingstugor med öppen spis och vedspis! Badstränder och fina men utmanande (höjdskillnadsmässigt) cykelvägar. Vi swishade fram och kom även till den vackert bälägna Rånö gård omsluten av böljande ängar och sädesfält.
Ett mäktigt hallonsnår lockade oss av cyklarna. Där stannade vi en god stund och fyllde oss med hallon och blåbär.
-Krasch, jag slutade andas och väntade på att ÄLGEN eller kanske BJÖRNEN skulle sticka fram huvudet i skogsbrynet. Men han vågade inte.
Vi lämnade lite bär och tod oss åter till dingen rodde över och Per lagade en mycket delikat middag. Till den njöt vi varsitt glas Barbera d'asti.
Det regnade konstant från halvnio då vi kom fram till natthamnen i Vedviken, vid Fjärdlång till
onsdag förmiddag. Bestämde oss för att inte segla ut på havet utan söka en ny hamn som passade bättre för vinden som styrt över från nordlig til sydostlig.
2010-08-10
Gotland 
