Thailand

Idag har vi varit på middagsbuffé på Sabai Village 2. Men innan dess var vi på en fördrink hos mig. Alla drack sin traditionella GT utom HV-71-Eva, som som vanligt föredrog wisky framför gin.

Middagsbuffén bestod av grillade revbensspjäll (otroligt goda), kyckling med nöter, böner och sötsur sås, grillad fisk, ris och som efterrätt frukt.

I går började dagen med en trevlig golfrunda på marinens golfbana Pluta Luang. Det är en 36-hålsanläggning med fyra bra slingor. Vi var 7 stycken, fördelade på en tre- och en fyrboll. Jag spelade i trebollen tillsammans med Unge Benny och Gävle golfklubbs krögare Thomas, som även har en restaurang här i Thailand där vi avslutade kvällen med ett grillparty. Min caddy för dagen hette Maa och var mycket duktig.

Här har Maa lånat min putter och tränar lite i smyg. Frågan är om man skulle känna igen henne, när hon är "civil".

.

Här en stilstudie på Benny och Thomas.

Vy över 18:e hålets fairway.

 Grillfesten började med ett besök i Ronny och Ing-Maries lägenhet samt en liten drink på balkongen.

Långbord var uppdukade utanför restaurangen. Köket bjöd idag på olika grillspett, stora räkor, flera olika såser, potatisgratäng och som avslutning fruktfat. Det var otroligt gott, verkligen något utöver det vanliga.

Här en liten bildsvit över de glada festgästerna.

 Här en bild på det härliga grillköket.
 

Hela Sabai Villages favorit vakten Bon Song kommer att sluta på det vaktbolag som Lelawadee anlitar. Förhoppningsvis så kan han anställas direkt av Lelawadee. Hur som helst så har vi gjort en liten insamling till honom som tack för hans strålande insatser åtföljt av ett ständigt gott humör och ett leende.

Hej på dej du och tack Bon Song!

Det var i våra mått mätt inte så mycket pengar det handlade om, c:a 2500 thb, men han blev rörd till tårar när han fått förklarat för sig varför han fick denna gåva.

Gerties semester är redan slut och hon har återvänt till Jönköping igen för orättvist arbete och snöskottning. Här några bilder i väntan på avfärden.

Här väntar vi på busstationen i Jomtien.

Här kommer lite bilder som visar på utvecklingen av vår trädgård. Vissa träd har nu börjat bära frukt, tex bananträdet, mangoträdet och papayan.

 Här kan man se hur ett litet papyayngel håller på att växa sig stort.

Blomningen står i sin fulla kraft nu. Det gäller bara att hindra trädgårdarbetarna från att klippa buskarna. De tycker bara att nedfallande blommor skräpar och skapar merjobb.

Här är vår baksidesterrass, där vi kan sitta väl skyddade från sol och insyn bakom oleanderbuskar och bambusnår.

Här har vi några översiktsbilder med huset i bakgrunden.

Och nu några scener som vi ser det från terrassen.

Här granskar Gertie våra bananer och mangofrukter.

 Vår stora Lelawadeeväxt, som man närmast får betrakta som Thailands nationalblomma, har nu börjat blomma rikligt.

När jag står och diskar är detta utsikten som jag kan vila ögonen på.

Våra trädgårdsmöbler har nu fräschats upp med lite ny färg och lack. Vilken skillnad. De blev som nya igen.

onsdag 11 mars

Vi kom hem  från Koh Samed vid femtiden, och kvart i sju var vi på väg igen, den här gången in till stan  för att fira av Sten och Åke som åker hem i morgon.

Vi började med en drink hos Ann-Christin och Johnny som bor i ett område ovanför Pattaya Klang i ett väldigt tjusigt hus. Sen åkte vi ner till stan för att äta middag och hamnade på Toro, där vi åt flamberad chateau briande, utsökt gott, men tyvärr orkade vi inte äta upp allt.

Efter middagen blev det förstås barbesök, två stycken hann vi med innan vi lyckades släpa hem Sten och Åke från alla de vackra flickorna i barerna. Då var klockan två på natten, och vi var helt slut, vi som inte är vana vid sådant nattsudd.

lördag 7 mars

Den planerade utflykten till Koh Kood ställde vi in eftersom det var så långt dit och vi inte var säkra på att bihåleinflammationen skulle ge med sig.  Däremot åkte vi till Koh  Samed  i stället som är betydligt närmare. Något annat än att ligga på soffan måste det ju bli de veckor Gertie är här. Det blev bussen till Rayong och sedan en ny buss till Ban Phe och därifrån båt till Ao Tian på östsidan av ön.

Vi blev avsläppta på stranden och skulle promenera till Sangtian Beach Resort där vi tänkte bo. Men det låg för nära, så vi passerade utan att känna igen oss och fortsatte längs stranden söderut, och trodde hela tiden att vår vik låg bakom nästa udde. Vi gick och gick och efter ett par timmar var vi utmattade, vattnet var slut och vi befann oss plötsligt vid sydspetsen av ön!

 Efter en cola och ett penicillinpiller på en lyxresort på egen strand vände vi om, men tog den lilla grusvägen den här gången. Efter någon timmes vandring i  branta backar upp och ner i den stekande eftermiddagssolen kom det en flaktaxi, och vi fick skjuts tillbaka dit där vi hade börjat, för vi hade blivit ilandsatta praktiskt taget på rätt ställe från början!

Men nu var det fullt på "vårt" ställe, och på alla i närheten. Vi såg framför oss en natt på stranden, men till slut hittade vi en ledig bungalow. Det firade vi med en stor Chang öl var.

 Nästa morgon efter en lång lat frukost fick vi en bungalow med havsutsikt på Sangtian Resort. Vi förhandlade bort AC:n och fick ner priset till 1200 Baht per natt. Vi fick en stor fläkt i stället, som räckte gott och väl.  Nu kan vi bara njuta av bad och god mat i skuggan under palmerna på stranden!

 Efter vår ansträngade ofrivilliga vandring den första dagen tog vi det väldigt lugnt. Det blev bara småpromenader till stränderna närmast vår, och en iskaffe här och var.

 Två stränder från vår fanns ett matställe som vi tyckte såg bra och billigt ut. Plötsligt hörde vi ett grymtande och upptäckte husgrisen, som låg i skuggan bland borden och hade det bra. Det var en jättestor galt som uppenbarligen bodde där.

 Från vår terrass kunde vi titta på hur man bygger trappor, med ett par cemetsäckar och sand från stranden, lite flata stenar och små runda stenar som läggs in som dekoration.

 Dags för hemfärd på onsdagen, efter 4 nätter på ön. Vi sitter och väntar på båten till fastlandet.

 Resorna är billiga, båten kostade 70 baht, buss till Rayong 20 Baht, buss till Pattaya 60 Baht och moppetaxi till Sabai Village 30 Baht.

Gertie har ådragit sig början till en bihåleinflammation och vi bestämde oss för att besöka läkaren på vår lokala vårdcentral. Som sig bör fick man börja med att anmäla sig i luckan och sedan sitta och vänta på sin tur.

  Väl inne hos läkaren lyckades Gertie på sin bästa thaiengelska, förklara vad det var för fel på henne. Det hela slutade med ett treflanksanfall mot infektionen. Först antibiotika sedan antihistaminpiller samt en salva att angripa infektionen med utifrån. Allt detta till den facila kostnaden av 15 skr. Nu återstår bara att se om hon blir frisk.

I tisdags åkte vi ett ganska stort gäng ned på stan för att se den lokala kopian på Elvis.

 Bord var bokat till 20.00 och alla var nöjda med maten.

Nu äntrade Elvis scenen. Han var väl inte helt som sin stora förebild, men ändå njutbar och han bjöd på sig själv så snart publiken hakade på.

Elvis

Bernt fattade inte hur Elvis fick till de spasmiska rörelserna i benen. Här får han en lektion.

 Kvällen avslutades som vanligt med skrammeltaxi hem.

Under torsdag till söndag har den amerikanska LPGA-touren i golf spelats på Siam country club Pattaya Plantation utanför Pattaya. Vi var där och tittade på alla världsstjärnorna. Här följer en kort bildsammanställning av några av stjärnorna.

Först världsettan Lorena Ochoa. Hon vann tävlingen ganska överlägset efter superspel de två sista dagarna.

 

 Det svenska pånyttfödda hoppet Helen Allfredsson. Hon spelade jämt och bra med en delad 7-plats som resultat.

 Detta var en mindre lyckad tävling för Carin Koch

 Louise Friberg var lite ojämn och hade näst bästa scoren dag 3 och sämsta dag 4. Hon hamnade långt ned i resultatlistan

 Här syns 3:an Paula Creamer och Katherine Hull

 Old lady Juli Inkster

 Mer Paula Creamer

I fredags anlände Gertie till Sabai Village vid 9-tiden. Efter frukost och vila var det dags för lite avkoppling med en öl och lite nötter.

Eftermidagsölen följdes av bad och sol och på kvällen var det dags för den traditionella fredagsräkfrossan. Björn S undrade om den var lika god som vanligt och det kan vi bekräfta, att det var den.

 

 En hostig förkylning har smugit sig på Gertie med en hel del vila som följd. Här stickar hon sockar till Simon under vilan.

 Kvällens måltid idag intog vi invid bambusnåren på "andraterrassen"

För några dagar sedan sålde Lillemor sitt hus och i samband med flytten ordnade hon en avslutningsfest. Som vid de flesta fester här nere gällde mest gin och tonic. Lillemor både serverade GT och skålade.

Nedan följer några av gästerna

 

 I grön skjorta syns den nye ägaren av huset, Per Amund. Några dagar efter avflyttningsfesten var det ny inflyttningsfest, men eftersom den ena festen är den andra ganska lik kommer inga bilder från den.

 Allt eftersom kvällen led blev Åke lite hungrig

Nu har det varit några dagar med vardagslunk, men i dag är det ju fredag och då är det  också räkfrossa. Eftersom du, Gertie, kommer hit nästa fredag vill jag bara genom en liten bildkavalkad ge dig en känsla av vad du kan förvänta dig.när du kommer hit.

Räkorna är kokta sedan tidigare. Här är slutfasen på wookningen av grönsakerna.

 

Vi börjar räkfrossan med en dry martini, som här redan är upphälld. Räkorna ligger på vänt till höger (kwa).

 

Barbro och Olle skålar förväntanasfullt och passar även på att ge varandra en ömhetskänsla.

 

 Räkorna har vi sett förut, men de måste avsmakas för att komma till sin rätt.. Hur det nu är så räkfrossar gärna Barbro och Peter tillsammans.

 Efter själva frossan måste det naturligtvis sanneras och det ankommer på gästerna att göra detta. Sedan avslutas kvällen med en irish coffe och  ibland en liten wisky.

Sedan den siste Björnen for hem till Sverige har vardagslunken infunnit sig. Just nu är det inte så stor variation på dagarna. Det är ordentligt varmt här så många dagar tillbringas vid stranden. Det blir en del golf. Vid senaste rundan fick äntligen jag och en kompis till Sten revansch för tidigare förluster. Man kan ana på Stens sving att han inte var helt på topp den här dagen.

En kväll var vi ett stort gäng, som var ute och åt på en strandrestaurang. Stämningen var hög och att Bernt, som är skåning, gillar go´saker det det syns tydligt. Någon särskild orsak att gå ut behövs ju inte, men den här kvällen var Birgitta och Bertil Gyllings sista dag här, trodde vi. Det visade sig att de läst fel på biljetten så de blev kvar ett dygn till.

Till slut några av mina husdjur, som jag diskuterar existentiella livsfrågor med. Ödlorna heter Gordon.

Efter marknaden på fredagen spelade vi golf och hade naturligtvis vår veckovisa räkfrossa. Tyvärr blev Sten och Åke för svåra för oss även denna golfdag. Här är vi på väg till första tee med klubbhuset i bakgrunden och har en liten samling med caddyna inför första utslaget. Räkorna har ni väl sett förut men de tål att ses på igen.

På lördagen hade Björn stor shoppingrunda med inköp av både skjortor och jeans. Tyvärr hittade han inget till Barbro. Vi tittade på en liten bordsdammsugare, men det blev inget köp. Hon får komma ner hitt själv och fynda. I övrigt var vi vid poolen hela dagen och åt på kvällen hos Pan.

Under söndagens morgonpromenad var det stor aktivitet på traktens alla drakflygare. Dagen tillbringades vid stranden där Björn fick sina fötter uppfräschade. Och på kvällen var vi på restaurangen Birds& Bees och åt gott och tittade på solnedgången. Tyvärr fastnade solen inte på bilden. På vägen hem i taxin berättade Sten livfullt om den blöta fläcken.

 På måndagen var vi vid stranden igen, hela dagen. Här kommer en liten bildkavalkad från vattenfronten.

Idag har vi specialstuderat animaliska matprodukter på tempelmarknaden. Utbudet är stort. Det enda vi inte lyckades hitta var uppsnittade råttor. Vi får leta vidare nästa fredag. Men vad är det Björn gör innan vi far till templet? Tillber han Budda?

Resan mellan Pattaya och Kanchanaburi är smidig även om den tar tid. Från vårt hus gäller buss, buss, taxi och buss. I väntan Vid busshållplatsen i Pattay upptäckte Björn en snygg Thai. Enda knöliga trippen var mellan Pattaya och Bangkok där vi fick de sista platserna längst bak i bussen. Dessa platser är gjorda för små thailändare. Tur att inte storbjörn var med. Det hade aldrig funkat.

 Väl framme i Kanchanaburi tog vi in på ett guesthouse som heten VN. Gertie och Peter har bott där tidigare och det var lika bra den här gången. Vi var utsvultna och törstiga när vi kom fram dit vid 4-tiden. Vi började naturligtvis med en stor Chang-öl och beställde sedan fish and chips, inte speciellt thailändskt, men jättegott. Björn slapp fluga i sin mat den här gången. Verandan vette tjusigt mot river Kwai.

 Efter maten gick vi och hyrde cycklar för två dagar. Vi började med att cyckla ned till den berömda river Kwaibron och promenerade över den tillsammans med en mängd andra turister. Sedan gick Björn en vända på krigsmuseet medan Peter (hade redan sett det) tog en fika. Bla fanns det ett lok på museet som användes på dödens järnväg.

 På kvällen var vi och hälsade på Lasse och Ponchip på deras restaurang och åt en fantastisk middag där.

 Dag två började vi med ett besök på krigskyrkogården, där en del av de 100 000 krigsfångar, som dog under bygget av dödens järnväg, låg begravda. Det var mest engelsmän, australier och holländare som strök med här.

Sedan fortsatte dagen med en tripp på dödens järnväg. Efter kriget revs hela denna järnväg, som gick genom Thailand och Burma. Järnvägen byggdes av Japan med hjälp av krigsfångar. Har man sett filmen "Bron över floden River Kwai" kan man få den uppfattningen att det var denna bro, som var den viktigaste länken, men så var inte fallet. Den stora prövningen var byggandet av järnvägen genom bla oländig bergsterräng.  En del av denna sträcka har nu återuppbyggts. En resa på c:a 1,5 timmar

Väl fram vid "slutstationen" Nam Tok åkte vi med taxi till områdets vattenfall, som under torrperioden fortfarande forsar, men inte i överflöd. Intill vattenfallet finns en stor park med lummig skugga och flera thairestauranger, där vi stillade hungern med fried rice med kai. Vi entrade även ett lok som brukades under krigsåren.

När vi kom tillbaka efter trippen på "dödens järnväg" besökte vi museet "The Thailand-Burma Railway centre" där man på ett mycket intressant  sätt  visade strapatserna under byggnationen av järnvägen. På kvällen åt vi åter hos Lasse och Ponchip. Lika god mat idag. På kvällen tog vi en irish coffe på vårt guesthouse. De visste inte hur man skulle tillaga en sådan, så vi gav dem lite hjälp och nu har de satt in det på drinklistan.

Nästa dag när vi åkte hem var vi ganska trötta.

Idag har det varit en mycket varm dag i byn. Dagen började dock uppfriskande med en rask promenad på morgonen. Så småningom blev det bara för varmt så vi lastade våra moppar och drog till havet. Där fläktade det härligt. Lunchen intog vi under solparasollerna. Peter åt fried chicken med nötter och Björn bläckfisk. OBS, kolla in flugan på Björns bläckfiskar, Det smakade trots detta bra.

På hemvägen stannade vi till vid en resebyrå och tog några broschyrer om River Kwai, dit vi planerar att fara på måndag.

Idag hann vi inte med någon promenad. Vi sov nog lite för länge och vi skulle fara på tempelmarknaden senast 9.30. Det är en stor matmarknad där man även kan handla det mesta som behövs till hemmet. Allt från köksutensilier, kläder, växter och levande djur Det är en härlig känsla att vandra runt bland stånden och insupa alla dofter. Det är också här vi inhandlar räkorna till kvällens frossa.

Eftermiddagen ägnades åt vila och studier.

Räkfrossan började som vanligt med en välkomponerad dry martini och avslutades med en irish coffey. Björn diskade naturligtvis efter maten. Barbro visade stolt upp en nyinköpy kreation och i ovrigt talar bilderna för sig självt.

Dagen började som vanligt med en snabb promenad på c:a 50 minuter.  På vägen mötte vi våra grannar Olle och Barbro, som på sin motionsrunda idag hade bytt ut fötterna mot pedaler.

Fram till lunch slöade vi vid poolen. Lunchen var även i dag spartansk men god och nyttig för större magar.

Eftermiddagen ägnades åt golfträning på rangen. Björn börjar nu få ordning på sitt svingtempo. Återstår att se om han kan bevara den tills det är dags att spela på banan igen.  Ronny både förlängde och lugnade ner sin sving. Resultatet blev ibland lysande.

På kvällen var vi ett gäng som tog taxi upp till Sabai Village 2 och deltog i den buffé, som de alltid har på torsdagarna. Sedan avslutades dagen på Nellie 9::s terass.

Dagen började med golf 07.00. Fukten låg tät alla de första nio hålen. Matchen gick idag mellan husen Nellie 9 och Nellie 12. Tyvärr blev grabbarna från Borlänge för svåra idag. Spelet böljade, men deras seger blev klar, 4-3. Stilstudie av bra men något ojämne mr Seteen Sevenson. Segerölen såg ut att sitta fint.

Eftermiddagen ägnades åt poolvila med läsning. Värmen var i dag häftig och vattnet lika varmt. Efter lite lättare förtäring for Peter till frisören för håravkortning till det facila priset av 50 thb (10-11 skr). Talar man om priset får man direkt kommentaren: det förstår jag. Men om man å andra sidan mörkar priset kommer frågan direkt: det där kan inte ha kostat mycket.

Kvällsmaten inmundigades som så många gånger förr på grannrestaurangen (tom yam kung och fried rice,kai). Björn  envisades med att vi skulle ha sköljmedel för mjukare tvätt, så nu är det inköpt. Vi får se om det gör någon skillnad.

Storbjörn var idag ämlig och hostig och så sjuk som bara en sjuk karl kan vara, som ni kan se av bild var han mycket trött.  Peter och Lillbjörn fick promenera själva.  På promenaden sågs ett antal djur (kossor, ödlor, grannens hundar och skabbiga löshundar.

Sista lunchen tillsammans avåts på grannrestaurangen och förevigades tillsammans med mamma kock av Pan.

Storbjörn har farit tillbaka till kalla norden idag. Vakten Bon Song bevakade avresan på moppe. Sedan var det slut på det lättjesamma livet. Genast drog vi igång en storstädning, jobbade i trädgården och for på nödvändig shoppingrunda. Till middag blev det rester, kall kycklingsallad och rostat bröd, vilket smakade utmärkt.

Då vi kommit in i en liten lugnare fas i tillvaron så slår vi ihop två dagar. Söndagen ägnades åt klosterbesök och titt på minnesmonument till kungens ära. Allt mycket vackert, inte får våran kung några sådana hedersbetygelser. Fast å andra sidan så blir ju han ihågkommen i program som ex Hey Baberiba.

Måndagen innebar också sista golfrundan med StorBjörn som deltagare, i sanningens namn ska sägas att spelet fortsättningsvis inte kommer att sjunka i kvalitét. Vi försökte betvinga "Släggan från Bergslagen" och Peter  genom att spela tre mot två och visst märktes det att "Släggan" inte var sitt gamla vanliga jag. Men vad hjälpte väl det, om vi gjorde par så gjorde Peter birdie. 38 poäng när man har 6 i handikapp säger ju allt. De vann ytterst välförtjänt denna varma dag, jag undrar hur många liter vatten vi drack tillsammans förutom alla Cola. Nu åker StorBjörn hem till kylan men kampen fortsätter.

Efter sedvanlig långpromenad och rejäl frukost ägnade vi dagen åt nationalparken. Ett fantastiskt vackert ställe med mycket att titta på. Dagen förflöt lugnt och stilla och vi fick oss till livs både vackra vyer, scenshow, Thai-b oxning och en nästan bisarr elefantuppvisning.

Framåt kvällen var det då dags för våffelätande, en övning som höll på att inte komma igång alls eftersom det här med att grädda våfflor inte alltid är så enkelt. Efter lite assistans av Maria löste det sig. Folk kom och gick i omgångar, våfflorna var frasiga, grädden kall och sylten räckte med ett nödrop. Lämpliga drycker förtärdes, ett par sånger avsjöngs någon med kanske lite många verser och Sten deklamerade en dikt.  Ett antal historier berättades.

Dagen inleddes som vanligt tidigt med golf. Åke, "släggan från Bergslagen" hade ersatt Peter, en enkel match tänkte "no hairy man" och StorBjörn . Halleluja, Åke kom, sågs, segrade. Han lär ska ha en särskild legering (speciellt framtagen av SSAB i Borlänge) i sina klubbor för att de inte ska gå av på mitten. Skitenkelt säger Åke, ta i allt vad du kan, låtsas att bollen är din värsta ovän, slå rakt fram, putta bollen i koppen. En baggis! När dessutom LillBjörn spädde på med par på korthålen var det kört. Har man gudarna mot sig vinner man aldrig, sålunda vann Åke och LillBjörn  knappt, mycket knappt. Eftersom LillBjörn  inte hade kameran med sig så blev det tyvärr inget segerfoto.

Efter detta debacle så bestämde vi att vi skulle titta på Pattaya by day så vi åkte runt och insöp den förorenade luften, såg de neonglittrande gatorna i dagsljus, konstaterade att nästan lika många flickor var " i tjänst " på dagtid osv.

Sedan var det dags för traditionell räkfrossa. En viktig del av denna är tillblandningen av Dry Martini, något som bara Peter får göra. Hans favoritrecept ser ut så här: En flaska gin hälls på tillbringare, en öppnad Martiniflaska lämnas till "Hej på dig du" och som sedan går fram och tillbaka med den uppe vid grinden. Torr och bra enligt Peter. Räkorna var som vanligt utsökt anrättade av Barbro. Frossan övergick så småningom med utökat antal deltagare till en djup kamratlig samvaro med uttömmande diskussion om allt som är viktigt här i livet. Så småningom bröt vi dock upp, väl medvetna om att alla diskussionerna kommer att fortsätta i morgon när det stundar våffelparty.

StorBjörn 0600 redo för golf

 

Äntligen!! Sa visst Gert Fylking. Efter en heroisk insats av framförallt Sten segrade rättvisan till slut. Peter och Björn S krossades bokstavligen, visserligen bara med 2-0 men det kunde ha varit mycket mer. Titta på segerbilden som vi lagt först.. I sitt segertal fyllt av om inte väl så dock valda ord tackade Sten bl a Maria, sina föräldrar, sina barn, "Hej på dig du", Åke,  Obama, Bin Ladin, SSAB och många många fler. Sällan har en öl smakat så bra och så kostade den inget heller.

Eftermiddagen ägnades åt vila och bad och sedan introducerade vi Björn S till Walking Street. Efter den turen funderar vi på att ägna en helt egen blogg till bara honom. Antalet s.k bevingade uttryck blev bara för många. Vi började med att kolla in folk och då passade Björn S på att få sina skor putsade. Nog för att vi andra kan äta men gentemot Björn S står vi oss slätt. Kolla hans tomma tallrik.

0930 var vi hemma för i morgon väntar en ny runda nu med Peter ersatt av Åke. Vad ska då Peter göra? Jo han ska förbereda räkfrossa och våffelparty.

Segrarna med sin back up!

 

Björn S fick inte sova ut efter resan. Han kördes upp redan klockan 07.30 för ett första motionspass a laThai, dvs snabbmarsch c:a 6 kilometer i 30 gradig värme. Vi kan konstatera att det klarade han inte fullt ut. Frågan är om det berodde på år av cigarillrökande, för korta ben eller ren lathet. Hur som helst så fick vi ett uppfriskande bad efteråt följt av sedvanlig riklig frukost, i dag utökad med färsk jackfruit, som vi fått av en internationell granne. Efter denna rivstart var det dags för vila och sedan ytterligare vila.

Så småningom upptäkte vi att skafferiet måste kompletteras varvid tre moppar med ryggsäckar for till Lotus och handlade, bla fisk, öl,bröd samt diverse barnkläder (den här gången till Elsa och Märta, två av Björn M:s barnbarn). Alla ginflaskor var fortfarande slut. Ryktet såger att vår granne Mr Sten upphandlat all gin.

Eftermiddagen tillbringades vid poolen (Björnarna) medan Peter ägnade sig åt kotorsarbete. Sedan var det dags för lite golfträning på rangen inför morgondagens batalj på Poenix. I morgon gäller nya odds då ankaret Åke är hos tandläkaren och har ersatts av "rookien" Björn S. Att Björn M och Sten fortsätter tillsammans är självklart. Man ändrar ju inte gärna på ett förlorande lag.

På kvällen avnjöts en läcker red snappermiddag på altan.

Nu är det läggdags, klockan 21.15 och reveljen går 05.30.

Ännu en golfdag, ännu tidigare, ännu varmare och ytterligare punkteringar vilket ledde till nyttjande av Jussis fallfärdiga limousine. Bl a krävdes ansenlig tillförsel av vatten innan färden kunde anträdas. Återigen attackerade Sten och Björn för att få revansch, återigen grinade oturen oss i ansiktet men det var nära! Som en tröst i bedrövelsen fanns nygrillade kycklinglår vid ett av de många "vattenhålen". Efter golf, bad, lunch samt vila åkte vi för att möta Björn S i Jomtien. Under väntan provades en ny variant av Tom Yam Kung. En sliten Björn S dök så småningom upp på andra sidan gatan. Efter en liten omelett och en stor stärkande öl tog han en taxi till Sabai Village. Eftermiddagen ägnades åt bad, drink  och mat hos Pan.

Tidig morgon, 0620, lite kyligt. 4 entusiaster på väg till golfbanan Phoenix. Björn och Sten var ute efter revansch. Men återigen grinade oturen oss i ansiktet, någon rättvisa finns inte på dessa banor utan tyvärr vinner de duktigaste. Men i morgon randas nya möjligheter till revansch. Våra små caddies gjorde vad de kunde men ibland hjälper vare sig nyputsade bollar eller muntra tillrop. Ni golfkunniga kan notera stilstudien på Åke, Sten och Björn. Notera även Peters förehavanden ute i skogen. Tilläggas kan att numera finns ingen bunker på Phoenix som inte Peter besökt, likafullt vann dom! Åter i huset ägnade Björn sig åt Bert Karlssons memoarer medan Peter förtvivlat försökte tillgodose Gerties önskemål på mera bilder från trädgården, se föregående dagboksinlägg. 

Här kommer lite bilder som ger en bra bild av Nellie 9:s trädgård. Några av trädgårdsarbetarna skymtar även förbi på en bild.

Som vanligt började dagen med en rask promenad där vi idag mötte våra grannar Olle och Barbro. Två pigga pensionärer. Därefter kördes ett hårt gympapass vid poolkanten med efterföljande avslappningssimning. Efter att ytterligare en motorcyckel införskaffats bar det iväg till badplatsen Banam Phoe. Där låg redan våra gamla polare Sten och Åke. Vattnet var bra och något varmare än det i poolen hemmavid. Lunch inmundigades i form av stekt ris med kyckling. På hemvägen fick Peter naturligtvis punktering igen, vilken åtgärdades på samma verstad som igår. Efter tidig middag är det sängdags. Golfrundan börjar 06.50.

Morgonen började med en slät kopp green tea följt av en rask promenad(10km) i en lantlig miljö. Därefter följde diverse simövningar i 23-gradigt kallt vatten. En näringsrik frukost följde på detta varefter vila anbefalldeles. Peter konstaterade till sin förvåning att tomten inte såg ut som när han och Gertie lämnade den. Allt hade vuxit vilket dokumenterades.Vilan stördes delvis av en svenskengelsk "look a like" lady som led av lappsjuka. Denna visit avslutades inte förrän 1500. Då förflyttade vi oss snabbt till rangen för diverse golflektioner. Vid återfärd konstaterades att vårt fordon led av punktering. Reparation var prioriterad varvid även batteri konstaterades vara uttjänt. Thailändsk effektivitet gjorde att trots att det var sen lördageftermiddag reparation kunde utföras billigt och snabbt. Väl tillbaka efter sedvanliga förberedelser inmundigade vi  på grannrestaurangen Tom Yang Koung samt Sweet and Sour Pork and Rice. Allt till en kostnad av totalt 40 kr inkl stor stark. Vid hemkomsten hmnade vi inne hos Sten och Åke. Efter skidskytte på TV avhandlade vi i stort sett alla förekommande världsproblem. Arbetet med denna blogg är både tidsödande och utmattande men vi har bestämt oss för att härda ut!

Tidig frukost, 06.00. Golf med grannarna Sten och Åke på golfbanan Bao Prang. Björns första möte med golfthailands caddies, se bild. Peter och Åke vann förtjänt var sin stor öl. Efter lite resting vid poolen ( björn ). Peter letade pass och resecheckar i Jomtien ( och hittade dom ).   Efter någon öl hos grannarna var det dags för den första "räkfrossan" med Olle och Barbro. Som vanligt otroligt gott. Björn övertog Gerties plats vid bordet och Peters plats vid diskhon..Se bilder.

Peter och Björn är nu på plats i Sabai Village. Peter efter ett " kort " besök i Peking. Dag ett ägnades åt städning och shopping varvid Peter förlorade pass och resecheckar ( numera återfunna ). Tid ägnades också åt att skaffa Thaiabonnemang till telefon. Detta var mycket krävande arbete som ni kan se av bilderna.

Här kan ni se hur jag och mina kompisar,som ansluter från Sundsvall/Stockholm, kommer att bo i Thailand.

Den 13 januari 2009 bär det iväg till Thailand med China air. Första anhalt är Peking för vidare transport till Bangkok. Hemresa beräknas till den 26 mars. Just nu funderar jag på vad jag ska ha med mig. Jag tänkte resa lätt och packar nog bara en ryggsäck.