Werner och Werners äventyr
Följ med oss till Filipinerna 2013, 2014, 2015, 2016, 2017
Namn:  
Lösenord:

Dina bilder

Huvudalbum

Från dagboken

Hundvalp i dubbel upplaga...
Graduation Day...
Och så dags för nya persp...
fortsatta skolbesök, ont ...
Bara lite perspektiv...
18 meter under vattenytan...
Bedårande. Både över och ...
Hej då Felicia! För den h...
Hajar och annat smått och...
De nya hjälpinstserna är ...

Kommentarer

16/03 av Anna-Carin Grönlund
Hej! Jag blev så glad när

16/03 av Anna-Carin Grönlund
Hej! Jag blev så glad när

16/03 av Anna-Carin Grönlund
Hej! Jag blev så glad när

19/03 av Gunnar Werner
Om det nu råkar vara så a

12/03 av Gunnar Werner
Visst är det härligt med

Följ denna dagbok

RSS-feed

Plats Plats: Malapascua Philippines
Tid och Datum 2017-04-05 10:04

Och så dags för nya perspektiv och nya reflektioner


Filippinerna är de över sjutusen öarnas land. Hittills har vi besökt tolv av dem. Att det inte blivit fler, när vi nu för femte året i rad är här igen, beror på att vi så ofta blivit förälskade i de platser och i de öar vi besökt att vi ofta återvänder. Och det finns få platser och öar som vi varit på där känslan och viljan att komma tillbaka just dit inte funnits.

Varför är det så? Jo för att det finns så oerhört mycket att älska med Filippinerna. Nästan oavsett var man är. Det är så mycket som är annorlunda, så mycket som efter ett tag blir naturliga ingredienser i vardagen men som det nog kan ta ett tag att vänja sig vid.

För oss är Filippinerna förutom paradisöar, paradisstränder, kristallkart vatten, härligt klimat, behagligt varm temperatur och en magisk undervattensvärld bland annat detta;

-          Människorna som är ödmjuka, nyfikna, hjälpsamma, tacksamma, inbjudande, har mycket humor och mycket glitter i ögonen och som trots sin fattigdom hela tiden letar efter och hittar glädjeämnen.  ”Hello, Whats your name?  Where are you going? How old are you? Where do you come from?”

-          Barnen! Det myllrar av dem. I alla gränder och på stranden leker de. De har inga ”riktiga”  leksaker. De använder sin fantasi och leker med de saker som står till buds. En av de vanligaste lekarna är någon form av boule men istället för klot använder man sig av sina flipflops. De spelar kula med kapsyler. Gör Starwarsmasker av palmblad eller kartonger.  Det finns helt ingen gräns för deras fantasi.

-          Hundarna. Det vimlar av dom. Överallt. Inte ett enda hundslagsmål. Nästa inga hundskall. De smälter in. De är inte påträngande. De bara finns där.

-          Eaterys. Överallt finns små lokala ”restauranger” som serverar utsökt Filippino mat. Det är till dessa ”hål i väggen” alla locals går. Nu så även vi. Utsökt mat. Oförskämt billigt. Handlar bara om att våga prova. Och det gör vi. Hittills inga dåliga magar som eftersmak på dessa lokala krogar.

-          Butikerna. Det vimlar av dem. Man behöver inte gå många meter förrän en butik av karaktären bambuhydda dyker upp. Ibland är avståndet bara ca 10 meter

-          All tvätt på tork. Överallt finns tvättlinor upphängda. Ofta också över gångstråk och vägar. Även om det Filippinska folket är fattigt förundras vi alltid hur välklädda och hur rena deras kläder är.

-          Tupparna. I mängder. Att i alla Filippinska familjer ha minst en tupp är mer regel än undantag.

-          Basketbollplanerna. Dom finns precis överallt. På nästan varenda liten ledig markplätt. Och de står inte tomma. Det spelas från tidig morgon till sen kväll.

-          Karaoken; Det verkar som att ha en egen karaokemaskin eller att hyra en är en statussymbol för många familjer. Och det spelas och sjungs. Med glädje. Alla vill sjunga. Dagarna i enda. Det hörs och ekar mellan husväggar och i gränder. Och det är oftast härligt falskt.

-          Tricykles; Detta trehjuliga fortskaffningsmedel är det som dominerar den Filippinska fordonsflottan. Är på något sätt en nationalsymbol. Inte så bekväma att åka i. Men man vänjer sig. Är gjorda för två passagerare. Ofta ser man upp till 10 st på en enda tricykle.

-          Mopparna. Finns överallt. I nästan lika stora mängder som tricykles.  Hur många som egentligen kan få plats på en moppe vet vi ännu inte. Vanligt är dock hela familjen med tre till fem barn och grandmother  får plats.

-          Jeepneys. Finns i överflöd på de öar där det finns vägar. Härstammar från andra världskriget då amerikanarna använde dessa som tansportfordon. De är nu konverterade till någon form av bussar. Bara att vinka vid vägkanten om man vill kliva på och knacka på något när man vill kliva av. Får man inte plats inomhus går det alldeles utmärkt att åka på taket

-          Bancabåtarna; Dessa havsfarkoster som är lika mycket nationalsymboler som tricykles. Underliga men högst funktionella båtar som med en utriggare på var sin sida om båten stabiliserar färden över och genom vågorna. Risk för hörselskador. Ljuddämpare ses som lyx i det här landet.

-          Billigt. Ett av de billigaste länderna i världen att vara i. I varje fall för oss svenskar.

-          Prissättningen. Ett unikum i sig. Inte lönt att försöka förstå sig på den. En flaska Tanduay, den inhemska rommen, 75 cl, kostar mellan 100 och 115 pesos ( 20 -23 kr ) En tub med Pringles av samma sort och varumärke som i Sverige går inte att köpa för under 120 pesos (24 kr)

-          Bristen på infrastruktur. Det är svårt att hitta information. När går bussarna? När går flygen? Vem vet vad? Filippinerna är inget egentligt turistland. Lite själviskt hoppas vi att det aldrig blir det. Vi har lärt oss att det är utmaningen i att ta sig fram och att hitta rätt som är en väsentlig del i att resa i och att uppleva Filippinerna. Ett land vi nog aldrig kommer att tröttna på att resa till.

-          Solnedgångarna. Den ena mer magisk vacker än den andra.

 

 

 

Anna-Carin Grönlund skrev 2018-03-16 20:03
Hej! Jag blev så glad när jag hittade er resedagbok om Malapascua. Så intressant att läsa och fantastiskt att KI kommit så nära lokalbefolkningen. Vi åker till Filippinerna och Malapascua för första gången om ca en vecka (24/3-10/4). Vi är två familjer med totalt sex barn mellan 6-13 år). Jag blev så nyfiken på skolan och alla barn. Det vore kul om våra barn kunde knyta kontakter med barn på ön. Vet ni om det finns något som skulle uppskattas att man tar med från Sverige och lämnar till skolan? Jag ska läsa igenom er resdagbok i lugn och ro och samla på mig tips. Tack för att ni skriver och delar med er av så mycket. Bästa hälsningar

Kommentera

Text

Ditt namn

Din e-post


Skriv in de två orden, som du ser på bilden, i rutan ovanför